- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
575

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trolldom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

575


tjades Judar at werkställa magiska operationer; en
gammal widskepelse som härrörde ifrån hemligheterna i
cabala, hwilka Judarne påstå sig ensame känna. Under
Catharina Medicis war magien så på modet, at en prest,
wid namn Séchelle, som blef bränd på la Gréve för
trolldom, angaf 1.200 personer för samma brott. Dessa
rysliga dårskaper, som släpade så många olycklige på
bålet förnyades under Ludvik XIV med et ökadt raseri,
och lära icke wara fullkomligt qwäfda ännu på
landsbygden. Wid samma tid hade Swerige äfwen deraf
sin skamliga känning; men nu mera kan sägas om hwem
som helst: han är ingen trollkarl. (Ind. M.) Folket i
riket Laos, på halfön ofwanför Ganges, sätta mycken
tro til trollkarlar, och frugta deras hexerier. De tro
at trolldomen isynn. är menlig för barnsängsqwinnor;
at de derigenom sina af, och at barnen stunbom dö
deraf. I denna tanke samlas de hemma hos en qwinna som
nyligen fallit i barnsäng, och blifwa der en månad.
Denna tid anwändes til dans och andra nöjen, iden
öfwertygelse, at trollkarlarne derigenom blifwa
bortskrämde. Flere öboer på Cejlon skryta öfwer at
wara store beswärjare ell. kjusare. Man påstår, at med
tilhjelp af wissa ord besitta de konsten at locka til
sig ormar och göra dem så tama, at de kunna smeka dem
och taga dem i händerna, utan at bli skadade. De känna
äfwen hemligheten at bota för ormbett. Desse kjusare
hafwa äfwen upfunnit konsten at söfwa krokodiler; och
när någon will bada sig i en flod, och förekomma all
möjlig obehagfig händelse, rådgör han först med en
kjusare och köper et recept emot krokodiler. Men han
bör på det noggrannaste iakttaga allt hwad som
föreskrifwes, ty annars blir han ofelbart upslukad. De
befatta sig äfwen med at bota et slags häftig colik,
som ofta angriper infödingarne: då lägga de den sjuke
på ryggen, och trycka honom med handen i magmunnen,
hwarunder de frammumla et slags bön. Knappt är detta
förbi, förrän den sjuke känner sig bättre. Wid en
dylik colik begagna Amerikanerne nästan samma slags
botmedel. De lägga sig baklänges på jorden, och låta
trampa sig på buken. Man wänder sig äfwen til dessa
skojare när man blifwit bestulen. De påstå sig
förmedelst en kokosnöt kunna så rätt på tjufwen; och
det går til på följande sätt, enligt hwad
rese»beskrifwaren Knox berättar: “De uttala några ord
öfwer kokosnöten, upträda den sedan på en stång, dem
de ställa wid porten, eller sticka in i hålet der
tjufwen krupit ut. Någon häller i stången, i hwars
öfra ända nöten sitter, och följer tjufwens fotspår.
De andre följa efter honom, och iakttaga noga at
uprepa de hemlighatsfulla orden… Stången ledsagar dem
slutligen til det ställe der tjufwen är gömd, och
faller til och med på hans fötter. Stundom händer at
nöten, som styr stången, wänder sig hit och dit, eller
alldeles stannar; då begynner åter hexeriet, och man
kastar kokosblommor, hwilket åter sätter nöten och
stången i rörelse. Men detta är ännu icke nog at
öfwerbewisa tjufwen. För at förklara honom skyldig,
måste hexmästaren swärja at det är den sannskyldige:
och det gör han ofta i förtroende til sin konst; i
sådant fall är tjufwen förpligtad at swära på
motsatsen.” Knox berättar äfwen at det ofta finnes
tjufwar, “som äro tiltagsne och raske nog, at förse
sig med dugtiga påkar, hwarmed de så rikligen smörja
beswärjaren och hela hans följe, at trolleriet
förlorar sin kraft.” Folket på Moluckerne tro at det
fins trollkarlar, som förhexa barn bfott genom
widrörande, ja til och med endast med åsynen. Men
äfwen i Tyskland finnas de som äro nog enfaldige at
bli ängslige, då en kärng ser upmärksamt på deras
barn, eller också berömmer dem. Til förekommande af
all olycka hafwa de den försigtigheten, at twinga
gumman til sitt misstänkta beröm lägga wälsignelser
som hindra dess elaka werkan. (Afrik. M.) Inbyggarne i
konungariket Loango kunna icke tro at man dör af
naturlig död, utan at man dör blott af hexeri och
trolldom, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free