Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trolldom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
576
at en som dött af förtrollning, återfår sitt lif genom
kraften af samma trolleri, samt bortförts til öde
platser, der han måste arbeta til sin mördares fördel,
som icke ger honom annat än osaltad mat, ty om han
finge i sig ett enda saltkorn, kunde han hämnas på sin
fiende. De tro äfwen at beswärjelser och hexeri hafwa
den magten at förflytta själarne ifrån det ena stället
til det andra. Chefen för Jagas, en wild och krigisk
folkstam på westra kusten af Afrika, plägar rådfråga
djefwulen, den han kallar Mokisso, när han bör lemna
batalj ell. försöka något nytt företag. En Engelsman,
benämnd Battel, som wistats en längre tid hos detta
folk, berättar förloppet af denna magiska ceremoni,
den han likwäl icke sjelf sett, emedan han icke war
tåld af djefwulen, efter hwad trollkarlarne påstodo.
Det war merendels om morgonen före solens upgång, som
denna helvitiska ceremoni började. Den store Jaga satt
på en liten pall, twå trollkarlar stodo wid hans sida;
han war omgifwen af wid pass SO qwinnor, som under
sång skakade häst- ell. zebra-swansar, dem de höllo i
händerna. En stor eld brann midtibland denna
qwinnoskara. På elden sattes en lerkruka fylld med
hwitt pulver eller af någon annan färg. Med detta
pulver färgade trollkarlarne ännet, tinningarne, magen
och buken på chefen för Jagas. Til denna formalitet
lades flera långa termer och ceremonier, som räckte
ända til solens nedgång. Derefter satte de i händerna
på stor-Jaga hans strids-yxa, kallad catengola, och
upmanade honom at icke skona fienden, emedan han kunde
wara säker om Mokissos beskydd. Rysliga grymheter
slutade denna djefwulska rådpläggning. Stor-Jaga
dödade med egen hand tre karlar, som framleddes til
honom, och lät döda twå utanför lägret. Äfwen
slagtades fem getter och fem hundar; et lika antal kor
dödades inom och utom lägret. Elden bestänktes med
blodet af dessa djur, och på köttet gjordes et kalas.
De andre höfdingarae för Jagas-nationen anställde
äfwen stundom denna ceremoni. De påstå sig alla hafwa
hwar sin Mokisso eller djefwul som beskyddar dem, som
ofta uppenbarar sig, och med hwilken de hafwa långa
samtal. På Irland träffas personer som åro mycket
begifne på trolldom. Bland dem finnas trollpackor til
profession, som ofta rådfrågas af folket. Man har
anmärkt, at när dessa anställa sina magiska
ceremonier, inblanda de alltid Pater noster och Ave
Maria. De hafwa wissa örter, förmedelst hwilka de
påstå sig kunna bota alla slags sjukdomar; de hafwa
wissa arcana for at göra qwinnor fruktsamma och skaffa
dem en lätt barnsäng; samt yfwas öfwer at de känna
både det förflutna och det tilkommande. Til winnande
af denna kunskap, taga de en fårbog och afskafwa allt
köttet; genom bogbladet uptäcka de nu de wigtigaste
hemligheter, til ex. hwem som först skall dö i
slägten; på hwad ställe och i hwad sällskap själarne
äro i andra lifwet. Det skall äfwen finnas en annan
troll-ceremoni hos Irländarne. “När någon fallit och
rest up sig så fort han kunnat, går han tre hwarf åt
höger, och gör et hopp på sjelfwa stället der han
fallit; derefter gör han en grop, och med knifwen
borttager en jordtorfwa; när han sedan blir sjuk,
skickar han en trollpacka, som håller munnen intil den
lilla gropen, och uttalar wissa ord tillika med et
Pater noster och et Ave, framkallar nymfen som skickat
sjukdomen, och beswär henne at bota den.” Lifland är
fullt med trollkarlar. Hexeri utgör mesta delen af
barneus upfostran. När de slagta et djur, kasta de
alltid något deraf afsides, i den öfwertygelseat de
derigenom undwika werkan af trolldom. Finnarne, som
äro icke mindre widskeplige, blanda religion och
swartkonst tilsammans, och nyttja den ena för at hafwa
den andra. När de misstänka at någon will förtrolla
deras boskap, tro de sig kunna förekomma olyckan
derigenom at de uttala följande ord: “Twå ögon hafwa
fett ondt på dig! måtte tre andra ögon kasta på dig en
nådig blick! I namn Faders” o.s.w.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
