- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
577

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trolleri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

577


TROLLERI. Detta ord bör tagas i tweggehanda mening: 1.
– betyder det de ord och ceremonier som
swartkonstnärer nyttja för at framkalla andar,
anställa förgörningar ell. bedraga folkets
enfaldighet. Detta ord härleder sig ifrån det latinska
in och canto, jag sjunger emot eller til fördel för
någon; antingen at swartkonstnärerne fordom plägade
sjunga sina beswärningar, eller at formlerne woro
författade på vers; deraf carmina, hwaraf Fransmännens
charme; 2. – utmärker det sättet at bota sjukdomar,
antingen genom amuleter, talismaner, phylacteria, ädla
stenar som man bar på sig, eller genom widskepliga
beredningar af simplicia o.d. Ammon, Hermes, Zoroaster
ansågos af de gamle såsom uphofsmän til dessa
medicinska funder, dem Hippokrates hos Grekerne, och
Asklepiades hos Romarne twingade at wika för
förnuftets och erfarenhestens ljus.

TROLLMÖTE (Sabbat), et förment möte, der
inbillningskraften hos demonograferne, såsom en Bodin,
Delrio m.fl., förenat djeflar, trollkarlar,
trollpackor och dylika ohyggliga och narragtiga
warelsen, som til det mesta haft sitt qvarter i sjuka
och skadade hjernor. – Le Loyer, i 4:de Bok. om
Spöken, låter trollmötet leda sitt ursprung ända ifrån
Orpheus, som stiftade Orpheotelesterne, äfwensom alla
cereonierne derwid. Han igenfinner i Orgiernes sånger,
Saboe, Evohe, trollpackornas utrop Sabbat; och i
Bacchi tilnamn Sabasius, äfwen Sabbatens namn. Andre
härleda det ifrån sabbatum, lördagen, emedan det är
dagen då sammankomsten under detta namn hålles. –
Wanliga platsen för en Sabbat är en korswäg, ell.
något ställe wid en sjö ell. kärr; korswägen
förmodligen, på det samlingsplatsen må wara närmare
til hands för sällskapets ledamöter: sjön ell. kärret
på det barnen som der plaska i wattnet, må så mycket
lättare upwäcka storm och owäder. – De wanliga
nätterne för mötet äro emellan onsdagen och
thorsdagen, samt emellan fredagen och lördagen. När
stunden är kommen, ger Satan åt trollföljet et tecken,
som upwäcker dem ur deras första sömn, och de behöfwa
blott hålla ena ögat tilslutet, för at i ögonblicket
se sig förde til bestämd ort. En annan gång wisar
djefwulen et får i et moln, såsom signal. Då stället
är utsatt, timmen slagen och signalen gifwen, tänker
hwar och en på at infinna sig på mötesplatsen; ty man
pliktar, ej allenast om man icke sjelf infinner sig,
utan äfwen om de saknas som man lofwat föra dit.
Fordonen äro redan i ordning. Somlige hafwa en qwast
emellan benen, eller en bock, åsna ell. häst. Andre
beböfwa blott smörja sig med en wiss salva och uttala
wissa ord. En del reser utan smörja och utan at fara
genom skorstenen, som är wanligaste wägen. Det påstås
äfwen, at sådane trollkarlar som sitta i arrest, och
äro än så wäl fjettrade och fastlåste, komma lika lätt
til sabbaten som de frie, och föra dem dit som behaga
göra sällskap. – Då alla ledamöterne äro samlade,
intager djefwulen presidentstolen, under skapnad af en
stor bock med 3 eller 4 horn, och en lång swans,
hwarunder ses et swart mennisko-ansigte, bestämdt at
emottaga åskadarnes dyrkan. Här har man således en
djefla-Janus, med dem skillnad at hans båda ansigten
sitta något olika. Denna bock, förskräcklig til
utseende och storlek, kryper helt liten ur en kruka,
men wäxer på et förmanande sätt, och kryper åter dit
när sabbaten är slutad. Denna skapnad, ehuru den
förnämsta, är likwäl icke den enda satan antager.
Stundom förwandlar han sig til en stor windhund; til
en dugtigt behornad kopparoxe; til en träkula utan
armar och ben, men med et slags mennisko-ansigte,
sittande i en länstol; til en fågel, swart som en
korp, och stor som en gås; til små maskar, som springa
och slingra sig öfwerallt; til en hwit bock, som i ett
ögonblick förwandlas i eld, och förfaller til aska,
den trollkarlarne samla för sina trollerier. En
demonograf (djefla-autor), som förmodligen har sett
honom, lemnar följande beskrifning: “Wid sabbaten
sitter djefwulen i en swart länstol, med en krona af
swartg horn, twå horn i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free