- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
582

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Träd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

582


galeriet i Versailles, som föreställer ordningen
och säkerheten införda i Paris, har Le Brun
personifierat
Tryggheten under bild af en qwinna, som i ena handen
håller en öppen pung, och hwilar den andra på en
wapen-knippa. På nyare medaljer är rikets trygghet
genom fästningar uttryckt under bild af en sittande
qwinna, som med hjelm på hufwudet och en pik i handen,
stöder sig på en piedestal; bredwid henne ligga flera
planer til fästningswerk; på andra sidan winkelmått
och andra byggnadswerktyg. Cochin har föreställt T. i
allmänhet under bild af en sofwande qwinna, som stöder
sig på en pelare och håller en pik i handen. En
jernbeslagen port med stora spikar beskyddar hennes
hwila.

TRÄD, 1. – män ell. qwinnor förwandlade i träd, se
DAPHNE, LOMIS, FHAETON, PHILEMON. Wäxtrikets alster
woro delade i lyckliga och olyckliga. Den sednare
klassen innefattade dem som man trodde stå under
omedelbart beskydd af de infernska magterne, såsom
get-apeln, hwars saft är blodfärgad; ormbunken och
fikonträdet, hwars frukt är swart; oxeln, wilda
päronträdet, jerneken, törnbusken och andra taggiga
wäxter, med hwilka man brände widunder och allt som
war af elak betydelse. 2. – Helgade åt gudar eller
gudinnor. Tallen war helgad åt Cybele, bokträdet åt
Jupiter, eken och dess åtskilliga arter åt Rhea,
oljoträdet åt Minerva, lagern åt Apollo, lotus och
myrten åt Apollo och Venus, cypressen åt Pluto,
narcissan och jungfruhåret (Adiantum capillus venerum)
åt Proserpina, asken och qwickroten åt Mars, portlaken
åt Mercurius, wallmon åt Ceres och Lucina, winrankan
åt Bacchus, poppeln eller aspen åt Herkules, hwitlöken
åt Penaterne, alen, cedern, narcissan och enbusken åt
Cumeniderne, palmen åt Muserna, platanen eller lönnen
at Genierne, o.s.w. Wid kanten af wägarne stodo äfwen
träd, under namn af heliga träd, hwari blomsterkransar
och löftestaflor uphängdes. Stundom upsattes altaren i
deras skugga. Jfr LIFVETS TRÄD.

TRÄGENHETEN (Sinneb. l.) Enligt Ripa är det en gammal
qwinna, som med upmärksamhet betragtar huru et timglas
förrinner; bredwid henne ar en klippa omslingrad med
murgrön. Cochin tillägger en gående sköldpadda, myror
som draga halmstrån, m.m.

TRÄLDOMEN. Nutidens ikonologer hafwa föreställt henne
såsom en qwinna med utslaget hår, klädd i en kort
drägt, med ok på axlarna, med nakna och wingade fötter
gående på en wäg som är full med stenar och törnen.
Ripa gifwer henne til attribut en trana som håller en
sten. Se SLAFVERIET.

TRÖGHETEN (Sinneb. l.) Cochin har föreställt den under
bild af en qwinna med lutande hufwud, armarne i kors,
benen tätt inwid hwarandra, och utan rörelse.

TRÖTTHETEN (Sinneb. l.) Ripa föreställer den såsom en
ganska mager qwinna, mycket tunnklädd och med blottadt
bröst. Hon håller en solfjäder i högra handen, och
stöder sig med den wenstra på en käpp.

TSCHAIDI (Ind. M.), en Gudinna, moder til alla lägre
Gudaenagter. Se MALABAR.

TSCHERNOBOG eller TSCHERNOJBOG (Slaw. M.). Någre
slawonske Waräger erkände denne Gud såsom et ondt
wäsende, och offrade åt honom blodiga offer. Deras
böner til honom woro alltid dystra, och slagroffren
injagade fasa. Han tyckes swara mot Persernes Ariman.
Tyskarne öfwersätta ordet med den Swarta Guden.

TSCHIVEN (Ind. M.) en manlig Gud och en af de twå
Gudamagter som utgå ifrån Vasta eller det Högsta
Wäsendet. Se MALABAR.

TSCHUDO-MORSKOE, hafsmonster (Slaw. M.) Han war
hafsguden underordnad; någre anse honom för en Triton,
och tilegna honom samma sysslosättning. Han lär hafwa
warit föreställd under den otäckaste och besattaste
skapnad.

TSCHUR (Slaw. M.) en Gud som wakade öfwer åkrar och
råmärken.

TSE-FU (Chin. M.) fadern-läraren, en titel för den
bonze, som för ordet i fastarenas andäktiga brödraskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free