Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tutelina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
586
fienden ej måtte så weta deras namn, och sedan kunna
wid en stadbelägring utmana dem derifgam Se
FRAMKALLANDE 1. Hos gamla författare omtalas
Skyddsgudar under särskilta namn. Man har swårt at
skilja dem ifrån Penaterne, ty de hade alla samma
förrättningar, neml. at förswara och bibehålla
fäderneslanden. Emedlertid synes en Tutelar-Gud hafwa
warit något mer än Penaterne. De woro öfwergudar som
drogo försorg om det folk hwilket i synnerhet dyrkade
dem såsom ställets Patroner. Sådana woro Minerva i
Athén, Juno på Samos och i Karthago, Mars i Thracien,
Venus på Paphos och Kythera. Se TUTANUS, TUTELINA.
TUTELINA, TUTILINA, TUTULINA, TUTELA, en romersk
guddomlighet, som troddes waka öfwer säden när den war
införd i ladan; i synnerhet bewara den för hagel. Hon
föreställdes ock under bild af en qwinna som samlade
de stenar Jupiter låtit regna. Man hade åt henne
uprest bildstoder, altaren och et tempel på berget
Aventinus.
TUTIA, se TUCCIA.
TUTILINA, se TUTULINA. TUTULINA, se TUTELINA. TUTUNUS,
se MUTUNUS.
TUULETÄR, (Finn. M.) Wädergudens wäna gemål, waggade
och kullwrickade de upwäxande furuträn som skogsmön
Kati planterade.
TVAGNING, en religions ceremoni hos Romarne, likasom
et slags rening, för at twä kroppen eller någon del
deraf, före offringen. (Rabb. Myth.) Nutidens judar
begynna med at twätta ansigtet och händerna så snart
de stigit up om morgonen. Före denna twagning, skulle
de icke wåga widröra hwilken sak som helst. Wisse
rabbiner påstå, at man icke bör slå ut på marken det
wattnet man begagnat til twagning, af frugtan at om
någon ginge öfwer detta orena watten, han derigenom
skulle ådraga sig någon orenhet. Andre, ännu mera
samwetsgranne, hafwa til den grad utsträckt
nödwändigheten af twaqningar, at de påstå det wara
lika så stort brott at äta sitt bröd utan at förut
hafwa twagit händerna, som at hafwa samlag med en
sköka. Se ABDEST, GOUL, TAHAREST. (Chin. M.) Sista
dagen i året går konungen i Tonkingh at bada sig i
floden med hela sitt hof. (Ind. M.) Första dagen i
fullmånen af femte månaden i året firas i konungariket
Siam med en allmän twagning. Talapoinerne (presterne)
twätta afgudabilderna med wälluktande watten utom
hufwudet, ty det anse de strida mot wördnaden. Sedan
de twagit bilderne, göra de sina förmän samma tjenst.
Desse prester blifwa i sin ordning twagne af lekmän,
och Öfwerste-presten emottager också andra twagningen
af deras händer. Hwar och en undergår äfwen twagning i
familierne på sådant sätt, at den yngste alltid wisar
de äldre denna tjenst. De Indianer som icke bo nära
Ganges, betjena sig af et slags twagning, utan at
behöfwa gå i wattnet. Den som will twätta sig, står ur
watten på en wiss jordyta som swarar emot kroppens
längd, derefter utsträcker han sig på denna yta och i
detta läge uprepar de wanliga bönerna. Han slutar med
at ända til trettio gånger kyssa samma jord, som
blifwit helgad genom Ganges watten. En omständighet
gör likwäl denna ceremoni temligem beswärlig, neml. at
så länge dem påstår, bör högra foten hållas orörlig.
(Afr. M.) Negrerne på Guinea-kusten twätta sig hwar
morgon til sina fetichers (gudars) ära. På
högtidsdagen fordras dertil mera tid och mera omsorg.
Efter twagningens slut göra de i samma afseende med en
kalklik jord hwita streck i ansigtet.
TVAGNINGSFEST (Gudarnes Moders) war en Romersk fest
som firades dem 26 (27?) Mars, och war stiftad til
åminnelse af den dag då Gudinnan blef förd ifrån Asien
och twaqen i floden Almon. Presterne Galli förde
Gudinnans bild på en wagn, åtföljde af en stor
folkhop, til samma flod. Framför wagnen gingo gycklare
som sjöngo oanständiga wisar under tusen lättjefulla
åtbörder och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
