Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tyranniet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
590
böra åkalla honom. Det är et ordspråk om den, som
öfwerträffar andra i mannamod och aldrig flyr, at han
är Tyrtapper. Han är äfwen så wis, at man pläga säga
om en särdeles klok man: han är så wis som Tyr. Men
han är icke ansedd såsom en fredsstiftare ibland
menniskor. Et prof på hans djerfhet är, at när Asarne
lockade Fenrisulfwen at låta binda sig wid fjettern
Gleipner, trodde han icke at de wille lösa honom igen,
förr än Tyr til försäkring stack sin hand i hans mun.
Då Asarne sedan icke wille lösa Fenris-ulfwen, afbet
han handen på det ställe som nu heter Ulfleden. Från
den tiden är Tyr enhändt. Han kallades den enarmade
Asen och Ulfwens fosterfader. 2. – En Jätteson af
Hymer. Se THOR.
TYRANNIET (Sinneb. l.). Det afmålas under bild af en
mycket blek qwinna med förwirrad upsyn. Kronan är af
jern, spiran et bart swärd. Hon är pansarklädd och
framräcker et ok; roben är bestänkt med blodfläckar.
Wid fötterna ligga kedjor, uplösta spöknippor, bilor
och andra straffwerktyg. Til dessa emblemer kunde
läggas en jernkrona, hwars spetsar intränga i hufwudet
och Damoklis swärd hängande öfwer figuren. – I den
stora medalj som provinsen Virginien i Amerika låtit
slå år 1776 är T. wäl utmärkt. På ena sidan ses
Dygden, republikens Skyddsande, klädd såsom Amazon; i
ena handen håller hon en lans, och et swärd i den
andra; under fötterna ligger T., föreställd såsom en
man, från hwars hufwud kronan är fallen; han håller,
kedjor i ena handen och en gissel i den andra. I
afskärningen läses under Dygden Virginia, och under T.
Sic semper tyrannis (gånge så alltid med tyrannerne);
på baksidan ses Friheten med sin staf och hatt: sin
mössa; bredwid henne står Ceres, som håller et
fullhorn, och på andra sidan et sädesax; i bakgrunden
äro ewighetens emblemer: cirkeln och Phenix, och
omkring läsas orden: Deus nobis hæc otia fecit (en Gud
oss skänkt den hwila wi njute).
TYRANNUS, son af Pheresaus.
TYRBE, en högtid som folket i Achaja firade til Bacchi
ära, och hwarwid rådde yttersta willerwilla och
förwirring.
TYRBENUS, ett af Apollos tilnamn.
TYRE, et werktyg som Lapparne begagna til sina
trollkonster. Scheffer beskrifwer det på följande
sätt: “Tyre är en rund kula af en nöts eller litet
äples storlek, gjord af det finaste dun, öfwerallt
blank och så lätt som woro den ihålig. Dess färg är
blandad med gult, grönt och grått, men det gula är
rådande. Lapparne pläga sälja den: också skall den
wara likasom lefwande och hafwa rörelse, så at den som
köpt en sådan, kan skicka den på hwem han behagar. Den
går såsom en hwirfwelwind. Möter den på sin wäg någon
lefwande warelse, emottager denna det onda som war
ämnadt åt en annan.
TYRES, broder til Teuthras, en af Æneas’ följeslagare
i kriget emot Turnus.
TYRIA, en af Ægypti gemålen med hwilken han hade
Clitus, Sthenelus och Chrysippus.
TYRIMNUS, en afgud i staden Thyatira i Lydien. Han
hade sitt tempel i staden likasom för at waka öfwer
honom. Allmänna lekar firades til hans ära.
TYRIUS, et tilnamn för Herkules, som hade gjort et tåg
til Indien. Tyrus ärade honom med en särskilt dyrkan.
TYRME, en afgud på Canarie-öarna, ställd på spetsen af
et berg. Hans mest nitiske tilbedjare kastade sig til
hans ära utföre detta berg, under det de upgåfwo
glädjeskri, i den öfwertygelse at detta offer
förskaffade deraf befriade själ en outsäglig och
forfarande sällhet.
TYRO, dotter af Salmoneus och Alcidice. Homerus säger
at hon älskade ömt den guddomliga floden Enipeus, och
hon tvistades på dess stränder. Neptun antog flodens
gestalt och besof T., under det at böljan utgjorde et
hwalf omkring dem. Han ingaf henne en ljuflig slummer
och efter wäl förrättadt wärf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
