Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Ulysses ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
594
hela werlden (af grekiska ordet odyssein, frugta). U.
war en wältalig, fin, listig och illparig furste;
genom sina konster bidrog han lika mycket til Trojas
intagande, som de öfrige grekiske Generalerne genom
deras tapperhet. Homerus gifwer honom det loford at i
rådslag war han jemngod med Jupiter. Han hade icke
warit lange gift med den sköna Penelope, då han måste
ut i trojanska kriget. Kärleken til hans unga gemål
ingaf honom flera förslag at stadna qwar hos henne.
Han försökte stundom at göra sig tokig, och företog
sig at plöja wid hafsstranden med twenne djur af olika
slag, och at sedan så salt. Men Palamedes uptäckkte
listen, och lade den lilla Telemach i en fåra. Som U.
icke wille skada sin son, lyfte han up plogen och
wisade dermed at han icke war galen. Sedermera
uptäckte han Achilles, som lefde på Skyros, förklädd
til flicka. U. gjorde Grekerne stora tjenster i
kriget: det war han som borttog Palladium med tilhjelp
af Diomedes, hwilken dödade Rhesus och bortförde hans
hästar; han förstörde Laomedons graf, och twingade
Philoktetes, ehuru hans owän, at följa honom til
Troias belägring och taga med sig Herkulis pilar; alla
dessa saker stodo i närmaste sammanhang med Trojas
öden, och utan dem kunde det icke intagas. Då Achilles
war död, tildömdes hans wapen U. framför Ajax. När han
reste hem i från Troja utmärkte honom flera äventyr,
som äro ämnet för Homeri Odysse. En storm kastade
honom först på Cikoniernes kust, et folkslag i
Thracien, der han förlorade flera af sina kamrater;
derifrån drefs han til Lotophagernes kust i Afrika,
der någre af besättningen öfwergåfwo honom. Wädren
förde honom sedan til Cyklopernes land på Sicilien,
der han möttes af de största faror (Se POLYPHEMUS).
Ifrån Sicilien begaf han sig til Wäderguden Æolus;
derifrån til Lestrigonerne, hwarest han såg 11 af sina
skepp förgås; och med det enda fartyg han hade qwar,
seglade han til ön Æa och bodde hos Circe et helt år;
derifrån nedsteg han til underwerlden, för at rådfråga
Tiresias om sina förestående öden. Han undkom lyckligt
både Circes och Sirenernes kjusande behag, samt undwek
Scylla och Charybdis; men i en ny storm förgingos hans
skepp och alla hans kamrater, och han kom ensam til
Calypsos ö. "Sju år dwaldes jag här, säger han, och
fuktade städse med tårar de guddomliga kläder, som mig
Calypso förärat. Men när i årens krets det åttonde
redan sig hwälfde fram, hon mig muntrade sjelf och böd
mig begifwa mig hemåt, antingen Zeus det befallt,
eller sinnet hos henne förändrats.” Han fick af henne
en flotta, och kom med mycken swårighet til
Pheakiernes ö, hwarifrån han sedan, med konung Alcinoi
tilhjelp, anlände til Ithaka, efter 20 års frånwaro. –
Som flere furstar ibland hans grannar trodde honom
wara död, inqvarterade de sig i hans palats och
förstörde hans egendom. För at öfwerraska dem, måste
han anwända förklädning. Homerus säger: “Minerva rörde
honom med stafwen; härliga huden hon torkade fast på
hans böjliga lemmar, tog från hufwudet bort hans
glänsande hår och en gammal gråhårig gubbes skinn
kring alla hans lemmar hon lade, och hans ögon, så
sköna förut, förwred hon derester: sedan höljde hon
honom omkring en usel och trasig mantel och lifrock,
smutsig och stygg och wämjeligt nedrökt; hastiga
hjortens hud hon kastade ofwanpå detta, wid men
blottad på hår, och honom en käpp och en wäska räckte
hon, sliten och ful, och hwars rem war af trasor
ihopsnodd.” – U. uptäckte sig först för sin son
Telemach; de rådgjorde om bästa sättet at bli af med
sina fiender, och Minerva återgaf honom sin förra
förklädning. – Wid porten til sitt palats blef han
igenkänd af sin trogna hund Argos, som han lemnat
hemma när han reste til Troja, och som nu dog af
glädje at återse sin gamla husbonde. – U. språkar med
Penelope, utan at wara igenkänd: han berättar för
henne en diktad historie, och säger at U. gjort honom
et besök på Kreta, när han for til Troja, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
