Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uranbad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(599)
synlige när de wilja, och förflytta sig hwart som
helst för at göra skada; också frugtar folket dem
mycket och bär til dem et dödligt hat; får det i
någon, slår det utan barmhertighet genast ihjel honom.
– I Portugals historie, tryckt 1581, omtalas en konung
på nämnde ö, som skänkte en Portugisisk officer, wid
namn Brittio, 12 af dessa Uraner, dem han nyttjade på
sina ströftåg hos folken i Tidor, der han genom dem
lär döda mycket folk. För at bli förwissad at de hade
all den magt man tilskref dem, lät han hänga up en
bland dem så at han omöjligt kunde hjelpa sig sjelf;
dagen derpå war han förfwunnen. Brittio skickade
likwäl packet tilbaka, emedan han icke wille wäcka den
misstanken hos konungen i Tidor at han begagnade
hjeltar i kriget emot honom.
URANBAD, se URAN I.
URANIA 1. – (Sinneb. l.), eller den himmelska Venus,
war dotter af Himmelen och Ljuset: enligt de gamle war
det hon som lifwade hela naturen, och som wakade
öfwer: aflelsewerket. U. ingaf endast en kysk kärlek,
då den jordiska Venus deremot förestod de sinnliga
nöjena. Pausanias berättar, at på Cythera låg et Venus
U:s tempel, som ansågs wara det äldsta och rygtbaraste
bland alla de tempel Venus hade i hela Grekland;
gudinnans bildstod föreställdes bewäpnad: hon hade et
annat tempel i Elis, hwars bild war af guld och
elfenben, och gjord af Phidias. Gudinnan höll ena
foten på en sköldpadda, för at utmärka den kyskhet och
sedesamhet som woro henne egna, ty, enligt Plutarch,
är sköldpaddan en symbol af indragenhet och tystnad,
så passande för en gift hustru. Herodotus berättar, at
Perserne hade lärt af Assyrier och Araber, at offra åt
U. eller den himmelska Venus. U. och Bacchus woro de
förnämste guddomligheterne hos Araberne. 2. – Den af
Muserne som förestod Astronomien. Man har målat henne
klädd i en azurblå klädning, krönt med stjernor, och
med båda händerna understödande en himlaglob den hon
tyckes mäta, eller ock en glob bredwid sig hwilande på
en trefot, med flera mathematiska instrumenter. Musen
U. på Capitolium håller i ena handen en tub och i den
andra et hoprulladt papper hwarpå ses djurkretsens
tecken. Enligt Catullus blef U. genom Bacchus moder
til Hymenæus, och, enligt Hyginus, hade hon Linus med
Apollo. 3. – En af Oceaniderna.
URANIÆ, himmelska Nymfer, som styrde himlasfererne.
URANUS, se CŒLUS.
URBANI, 1. – stadsgudar, woro, enligt Ennius,
följande: Apollo, Ceres, Diana, Juno, Jupiter, Mars,
Mercurius, Minerva, Neptunus, Venus, Vesta och
Vulcanus. 2. – Et tilnamn för Larerna.
URCHENDI (Ind. M.) en liten fasta. Man bör åta blott
en gång om dygnet. Se OBARASSON.
URD (Nord. M.) det förflutna: den första af Nornorna.
URDAR-BRUNNEN (Nord M.) Urds källa, Tidens källa, flöt
unher den rot af det heliga askträdet Ygdrasil, som
sträckte sig til himmelen. Til denna brunn redo Asarne
dagligen öfwer Bifrost, at hålla sina rådslag.
Nornorna hade wid denna brunn sin sal, och twenne
swanor summo i wågorma. Prosaiska Eddan säger, at
denna brunnens watten war så heligt, at allt som deri
neddoppades, blef hwitt, likt den hinna som heter
Skiall, och innantil omgifwer eggskalet. I början
troddes Daggen upkomma af de droppar, som nedföllo
från Ygdrasill, sedan den af Nornorna blifwit stänkt
med watten ur U. En sednare Myth såger, at Daggen war
det skum, hwilket neddröp ifrån betslet på Nattens
häst Rimfaxe.
UREGGET, se under EGG.
URESIPHOITES, bergsbo, et tilnamn för Bacchus och
Apollo.
URFADER, ett as Odins namn.
URGHIEN (Ind. M.), en af de förnämsta gudamagter i
Thibet, född af en blomma, menniska och gud.
URICATI-TIRUNAL (Ind. M.) en indisk fest som infaller
8:de dagen fester fullmåne i månaden Avani (Aug):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
