- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
600

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uriel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


600


det är Ouichenas födelsedag, och firas i Wischnus
tempel; i nio dygn föres guden i procession omkring
gatorna. Denna högtid firas i synnerhet af herdar, til
åminnelse deraf at Quichena blef hos dem upfostrad,
man upreser små riskojor eller tält utanför
tempelportarne och wid korswägarna. – Midti dessa
kojor uphänges en kokosnöt, i hwilken sättes en Fanon,
et silfwermynt som är wärde 6 sous. Nöten hänger wid
en träd, hwars ena ända sitter utanför kojan, så at
man dermed kan höja eller sänka kokosnöten. –
Herdeskrået, eller åtminstone de som bibehålla deras
ursprungliga tilstånd, spatsera tilsamman på gatorna;
och när de komma til dessa riskojor, böra de, för at
få gå widare, med käppar krossa den up hängda
kokosnöten, hwilket man söker at genom dess höjning
eller sänkning för dem göra så swårt som möjligt.

URIEL (Rabb. M.). Enligt Rabbinernes lära förestår
erke-ängeln Michael öster, Raphael wester, Gabriel
norr och Uriel söder. De twå förste äro den guddomliga
mildhetens tjenare, de twå sednare rättwisans och
stränghetens.

URIM och THUMMIM, ljus och fullkomlighat.
Skrifttolkarne äro icke ense om rätta förståndet af
dessa ord. Någre påstå at det war twenne bilder som
lägo inne uti bröstskölden, och som gåfwo munteliga
gudaswar. Flere Rabbiner tro at det war
Tetragrammaton, eller Jehovahs outsägliga namn,
ingrafwet på et hemlighetsfullt sätt i bröstskölden,
och at den deraf hade förmågan at gifwa orakel. Andre
föregifwa at de i allmänhet woro saker af en
hemlighets full natur, inneslutne i bröstskölden, och
som gåfwo öfwerste-presten magt at lemna gudaswar då
han hade skölden på sig. – Hwad bruket af Urim och
Thummim angår, så nyttjades de blott för at rådfråga
Gud wid swåra och högst wigtiga tilfällen, då Statens,
Folkets eller Församlingens wäl war i fråga.
Öfwerstepresten klädd i sin skrud med embetesskölden
ofwanpå, framträdde til Gud framför förbundets ark,
icke inom förlåten, i det allraheligaste, dit han
ingick endast på försoningsdagen, men utanför förlåten
i det heliga. Der stod han med ansigtet wändt emot
arken och nådastolen, der Schekina hwilade: och
framställde det ämne hwarom den Ewige borde rådfrågas.
Enligt hwad Rabbinerne påstå, läste presten Guds swar
i skenet och utwidgandet af de i ädelstenarne ingrafna
bokstäfwerna; bakom honom i rät linie, men på något
afstånd och utanför der heliga rummet, stod ödmjuk och
wördnadsfull den person som begärde Guda-swaret, om
det än war konungen sjelf.

URIN. Det ansågs för ogudaktigt hos de gamle at kasta
sitt watten på et heligt rum. t.ex. i et tempel, en
flod eller källa. Under romerska kejsarne gjorde
smickret det til et brott at dermed befukta deras
stoder, och polisen förtjente grofwa summor med at
lägga sin näså i slika högmåls, brott. Til
förekommande af sådan wanhelgelse på grafwar, plägade
man stundom ditsätta dessa ord: Hospes. ad. hunc.
tumulum. ne. mejas.ossa.præcantur. tecta. hominis.
d.ä. O wandrare! på denna graf ej pinka. Dig derom
bedja benen härinunder.

URIOS, et tilnamn som Grekerne gåfwo Jupiter.

URNA. Et käril eller kruka hwari askan efter brända
menniskor bewarades. Se ÖDE, MINOS. Den nyttjades
äfwen då spådomskonst öfwades. Såsom wårwarumått höll
Urnan ½ Amphora eller 4 Congii, eller efter Swensk
räkning 5 kannor, 19,05 tummingar, något öfwer 1½
qvarter.

UROS (Finn. M.). Et wattenrå, beskrifwes såsom en
liten oansenlig gubbe med långt hår och skägg.

UROTALT, et namn hwarunder Araberne dyrkade Bacchus
ell. Solen.

URSKILLNING (Sinneb. l.) Den föreställes genom en
allwarsam och anständigt klädd qwinna. Hennes
attributer äro et såll och en räfsa.

USAPIS, beundranswärd (Peruw. M.), ett af den högsta
Gudens namn i Peru, annars kallad Pachakamak och
Viracocha.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free