- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
620

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vognofft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

620



en liten fågel i klorna. Detta har någon likhet
med Judarnes tåg til förlofwade landet. – V:s bildstod
liknade en menniska, som satt på en thron, hwilande på
en azurblå glob, den de kallade Himmelen. Från båda
sidor af globen utgingo fyra slafwar, i ändan liknande
ormhufwuden. Detta utgjorde et slags bärarm, hwarmed
de buro thronen, när afguden fördes i procession. På
hufwudet hade V. en hjelm med fjädrar af olika färger;
den liknade en fågel med näbb och kam af poleradt
guld. Upsynen war stygg och bister, och ännu fulare
genom twå blå ränder, den ena i pannan, den andra utåt
näsan. Högra handen hwilade på en slingrande huggorm,
i st.f. käpp. I den wenstra höll han 4 pilar, dem
folket wördade såsom en skänk af himmelen, och en
sköld med 5 hwita fjädrar i kors. – Nagre säga, at
afguden hade et lejonhufwud på magen, flädermuswingar
på axlarna, och bockfötter. Hans tempel war omgifwet
af et stort kloster, dit årligen i Maj månad strömmade
mer än 20.000 personer, för at deltaga i de heliga
dansarna och andra ceremonier. Der offrades flera
lefwande menniskor, och deras hufwuden uphängdes i en
stor skogspark som lydde under templet.

VOGNOFFT, en af de tre undergudarne hos Cimbrerne. Se
FRO.

VOLIANUS, en afgud som dyrkades af sviket i det gamla
Armorica, och ansågs wara densamme som Belenus. Någre
som påstå at V. betyder på Celtiska en brinnande ugn,
säga at han war eldens Gud.

VOLSCENS, en rutulisk befälhafware, dödad af Euryali
wän Nisud.

VOLTUMNA, wälwiljans Gudinna hos Etrurierne.

VOLTURNALIA, fester til floden Volturni ära.

VOLTURNALIS FLAMEN, prest hos Guden Volturnus.

VOLTURNUS, 1. – Östanwädret. 2. – En flod i Italien
och landet Campanien, eller Terra di Lavoro, wid hwars
stränder såg staden Capua. Folket i Campanien gjorde
honom til Gud och helgade åt honom et tempel, der de
sammanträdde för at öfwerlägga om fina angelägenheter.
I Rom njöt han en synnerlig dyrkan. Någre tro at han
är densamme som Voltumna.

VOLUCRIS, den flygföre, ett af Lyckans tilnamn.

VOLUMNUS och VOLUMNA, Gud och Gudinna som dyrkades wid
bröllop, för at göra de nygifte makorne wälwilliga mot
hwarandra. Efter förlösningen har hwar af de
förlofwade sitt köns gudabild om halsen, och utbytte
den på bröllopsdagen. Consul Balbus war den förste som
upbyggde et tempel åt dessa gudamagter, och detta
synes hafwa warit förbehållet för förnämt folk.
Pompeji bröllop med Cæsars dotter ansågs böra blifwa
olyckligt, emedan det icke firades i nämnde tempel.

VOLUPIA (Sinneb. l.) nöjets Gudinna. Apulejus säger at
hon war dotter af Kärleken och Psyche. Hon hade et
litet tempel i Rom nära sjöarsenalen. På dess altare,
bredwid hennes bild stod Gudinnan Angeronias. V.
föreställdes sittande på en thron såsom en drottning,
med Dygderna wid hennes fötter, och war mycket blek.

VOLYSUS, en krigshöfding.

VOLUTINA, VOLUTRINA, en romersk gudinna, som wakade
öfwer skalfrukrerna.

VREEHASPATE (Ind. M.) höfding öfwer de goda Genier och
planeten Jupiter.

VRUKOLAKAS. Enligt de nyare Grekers tanke äro de liken
efter bannlysta personer, som uplifwas af djefwulen,
hwilken begagnar deras organer, samt låter dem gå,
tala, äta och dricka. Grekerne säga at man bör, för at
betaga honom denna magt, taga V:s hjerta, sönderslita
det och begrafwa det för andra gången.

VRUTARRASSURER (Ind. M.) en rygtbar jätte, som genom
sin grymhet twingade menniskorna at göra honom til
Gud, och åt honom gifwa de offer som woro bestämde for
gudarne. Wischnu befriade werlden ifrån detta
widunder, då han antog menniskoskapnad. (Se Wischnus
7:de incarnation.)

VULCANALIA, Vulcani fest, den 13 Aug. firades i 8
dagar; som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free