- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
622

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vulcanus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

622


efter gudens önskan. I dessa upeldade härdar kastar
han stänger af tenn och koppar samt tackor af guld och
silfwer; et stort städ blir upstäldt på sin fot, han
tagen en tung slägga i ena handen och stora tänger i
den andra, och börjar at arbeta på skölden, som han
gör ofantligt stor och af en förmanande styrka.” –
Cicero erkände flera Vulcaner: den förste war son af
Himmelen, den andre af Nilen, den tredje af Jupiter
och Juno, och den fjerde af Menalius. Denne sednare är
det som bodde på Vulcaniska öarna. Men den Vulcanus
som war äldre än alla dessa, eller, om man så will,
den Vulcanus som war Himmelens son, är Tubalkain i
Bibeln, hwilken, sedan han börjat sysslosätta sig med
at smida jern, blifwit en modell och originalet til
alla de andra, efter hwad nyare tiders Mythologer
påstå. – Den Vulcanus, som war son af Nilen, hade
warit den förste regenten i Egypten, enligt presternas
sägen; och det war eldens uptäckt som förwärfwade
honom konungawärdigheten. Ty, enligt Diodori
berättelse, hade himmelens eld fattat i et träd på et
berg, och spridt sig til en skog i grannskapet.
Vulcanus sprang til wid detta nya skådespel, och som
det war om wintern, kände han sig på et högst angenämt
sätt upwärmd. När derföre elden begynte slockna,
underhöll han den derigenom, at han kastade nya ämnen
deri; hwarefter han kallade på sina kamrater, för at
tillika med honom begagna hans uptäckt. Nyttan deraf,
förenad med hans wisa styrelse, bidrog at, efter hans
död, icke allenast upflytta honom ibland gudarnas
antal, utan äfwen at sätta honom främst ibland de
Egyptiska guddomligheterna. Egyptierne kallade honom
werldsrymdens wårdare; och ansågo honom wara twekönad,
emedan han framdragit werlden utur det första egget
eller chaos, eller at han sjelf war den förste som
framgick ur detta egg, frambragt af Cneph. – Den
tredje Vulcanus, som war son af Jupiter och Juno war
en Titansk furste, som gjorde sig namnkunnig genom sin
konst at smida jern. Diodorus ifrån Sicilien säger,
“at Vulcanus är den förste tilwerkaren af arbeten i
jern, koppar, guld, silfrer, med ett ord: i alla
smältbara metaller. Han undenvisade handtwerkare och
andra menniskor om allt det bruk man kunde göra af
elden; och det är derföre som alla metall-arbetare,
eller snarare menniskorna i allmänhet, kalla elden
Vulcanus, och offra åt denna gud, af erkänsla för en
så nyttig gåfwa.” Grekerne skrefwo sedan på sin
Vulcani räkning alla de arbeten som ansågos för
mästerstycken i smidningskonsten, såsom Solens palats,
Achilles’ och Æneas’wapen, Agamemnoni rygtbara spira,
Hermiones halsband, Ariadnes krona, o.s.w. Gamla
monumenter föreställa denna gud på et temligen
enformigt sätt: han bär långt skägg, håret är i
oordning, halfklädd i en drägt som stannar ofwanför
knäet, med en rund och spetsig mössa, i högra handen
en slägga, och en tång i den wenstra. Ehuru alle
Mythologer säga at Vulcanus war halt, ser man honom
aldrig så afbildad. De gamle målarne och bildhuggarne,
antingen dolde detta lyte, eller uttryckte det ganska
obetydligt. “Wi beundra,” säger Cicero, “denna
Vulcanus i Athén, förfärdigad af Alkamenes; han är
stående och klädd, han tyckes wara halt, men utan at
wara wanskaplig.” Egyptierne afmålade Vulcanus såsom
mycket manskaplig. “Då Cambyses,” säger Herodotus,
“kom in i Vulcani tempel i Memphis, gjorde han narr af
dess bild och brast ut i et gapskratt. Han liknade,
sade han, dessa gudar, som Phenicierne kalla Pataiker
och som de måla på framstammen af sina stena; de som
icke sett dem, skola förstå min jemnförelse då jag
säger dem at desse gudar likna wåra dwergar.” Vulcani
tempel i Memphis måtte hafwa warit af den Yttersta
pragt, om man skall tro hwad Herodotus berättar.
Konungarne i Egypten fästadt med hwarandra i äran at
försköna denna byggnad, som påbörjades af Menes, den
förste kände konung i Egypten. -Vulcanus hade flera
tempel i Rom:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free