Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Werldens Brand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
631
skola i början icke känna igen hwarandra; och när de
ändteligen hunnit så långt, weta de ända icke af någon
lag. Derom få de icke något begrepp, före än efter et
slags ewighets förlopp. När denna tidrymd är förbi,
skall en Gud födas, hwilken skingrar okunnighetens
mörker, lär menniskorna en sann religion, de dygder
som höra utöfwas, och de laster som böra flys. – De
fleste bland de lärde i Tunquin tro at werlden är
ewig. (Pers. M.) Parsis eller Guebrerne, påstå at, for
at få den nyskapade werlden så mycket fortare
befolkad, tillät Gud at Eva hwar dag födde twillingar;
och i tusen år skonades menniskorna af döden, så at de
fingo god tid at fortplanta sig. Lapparne tro at
werlden är utan begynnelse och ända.
WERLDENS BRAND, en dans hos de Gamle.
WERLDENS SKAPELSE 1. – (SYSTEMET OM). – Negrerne på
Guldkusten påstå, at Gud har utan beräkning skapat
swarta och hwita menniskor, hwilkas bestämmelse war at
befolka werlden. Gud wille emellan dessa begge slag af
menniskor fordela åtskilliga gåfwor, neml. guldet och
skrifkonsten. De swarta, som fingo frihet at wälja,
tyckte mera om guldet; men Gud som blef missnöjd med
deras girighet, gjorde dem til straff de hwita
undergifne. I denna öfwertygelse tro de fullt och fast
at det för hwar neger är omöjligt at lära sig läsa
eller skrifwa, och at deras land är det enda der man
kan finna guld. Någre tro, at menniskan icke en gång
behållit den skapnad som Gud gaf henne wid skapelsen,
och at flere lemmar til och med ombytt ställe. De
inbilla sig, t.ex. at Skaparen, för at befordra
slägtets förökelse, hade på et mera synbart ställe
placerat de delar som äro tjenliga för detta ändamål,
men at Han sedermera utsett för dem en mera blygsam
plats, då Han såg at antalet af inwånarne på jorden
tilräckligen förökat sig. 2. – AMERIKANSKA. Hos
Caraiberne gäller den fornsägen, at det Högsta
Wäsendet lät sin son nedstiga ifrån himmelen, för at
döda en förskräcklig orm, och at, sedan han
öfwerwunnit honom, wäxte i djurets inelfwor maskar,
som frambragte hwar och en sin Caraib med dess hustru.
Som detta widunder hade fört et blodigt krig emot
närgränsande nationer, så är en naturlig följd, at
Caraiberne, som hafwa detsamma at tacka för sin
tilwarelse, anse dem alla såsom fiender. De tro at
himmelen är af ewighet, och at endast jorden och
hafwet äro skapade. – Indianerne på Antillerna wisade
en synnerlig wördnad för et berg i deras land, emedan
deri funnos twenne grottor, hwarutur de trodde at de
första menniskorna hade kommit; men de wördade ännu
mer en rygtbar grotta, ur hwilken deras förfäder
påstodo at Solen och Månen hade framträdt. Det war den
heligaste orten i hela landet. Wid ingången hade de
satt twenne rysliga afgudabilder, som föreställde
djeflar, och woro at anse såsom dörrwaktare. De hade
med målningar utsirat det inre af grottan, som
besöktes af fromma själar ifrån alla håll med mycken
andakt. – Virginiens inbyggare tro at werlden år et
werk af wissa undergudar, åt hwilka det Högsta Wäsen,
det anförtrott detta arbete, at wattnet war det första
af de skapade elementerna, och at gwinnan skapades
förr än mannen. – De folkslag som bo på kusten af
Mississipi, Canadier, Irokesare, och wildarne på
Terre-Neuve, inbilla sig at himmel, jord och menniskor
blifwit danade af en qwinna som tillika med sin son
styr werlden. Det är förmodligen derföre som desse
wildar räkna sin ättledning efter qwinnolinien. Sonen
är principen för det goda, och qwinnan ursprunget til
det onda; det oaktadt njuta begge en fullkomlig
lycksalighet. Skapelsen förklaras af dem på följande
sätt: En qwinna nedkom ifrån himmelen och swäfwade en
tid i luften, sökande hwar hon skulle få fotfäste.
Sköldpaddan tilböd henne sin rygg: hon emottog den,
och gjorde den til sitt hemwist. Efter hand samlades
orenlighet ur hafwet omkring sköldpaddan, och danade
småningom en betydlig landsträcka. Som qwin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
