- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
640

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Werldens Skapelse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

640


nad då man påstår at de haft en början och få et slut.
Efter deras tanke är jorden fyrkantig, och fästet står
lodrätt öfwer henne, såsom en glasklocka öfwer en
gödselkbädd. Det är en plan yta som de dela i 4
werldar, åtskilda genom widsträckta haf. Midtuti dessa
4 regioner upstiger et stort pyramidformigt berg med
lika sidor. Nerifrån jordytan up til spetsen af berget
är 80.000 jods, hwardera af 8000 famnars längd. Dess
dimension på djupet är densamma. Wår werld ligger i
söder af berget, hwaromkring swänga sig solen, månen
och alla stjernorna. Ofwanföre är första himmelen
belägen, som kallas Intiatiracha, och öfwer den
himmelen ligger de saliges hemwist. De watten som
åtskilja de 4 werldens delar, äro af en finhet, som
icke tillåter någon gemenskap dem emellan. Men hela
denna rymd omgifwes af en mur, hwars styrka swarar
emot dess ofantliga höjd. På denna mur äro med stora
bokstäfwer ingrafne alla naturens hemligheter; och det
är dit som de underbare eremiterne gå för at hemta
wisdom, i anseende til den lätthet de hafwa at komma
dit. – Menniskorna i de andra tre werldsdelarne hafwa
en ansigtesbyggnad alldeles olik med wår; i den första
är ansigtet fyrkantigt, i den andra rundt, och i den
tredje trekantigt. Allt godt finnes der i öfwerflöd,
utan blandning af något ondt, och födoämnena antaga
den smak man behagar. Också kan man der icke utöfwa
någon wälgerning eller andra dygder. Som inwånare der
icke hafwa tillfälle til någon förtjenstfull handling,
så kunna de icke förwärfwa någon helighet, eller göra
sig wärdige af belöning eller straff: hwarföre de ock
hafwa et brinnande begär at återfödas i den werldsdel
wi bebo, der tilfällen at göra det goda ouphörligt
erbjuda sig. Det är en nåd som de erhålla, om de
bönfalla derom genom den Gudens förtjenster som
genomfarit deras land, ehuru han är otilgänglig för
oss. – Hela jordmassan har under sig en omätlig
sträcka med watten hwarpå hon hwilar, likasom et skepp
på hafwet; et häftigt wäder håller dess watten uppe,
och detta wäder, lika ewigt som werlden, återrifwer
wattnet beständigt för at hindra dess fallande.

WERLDSMACHINEN (Sinneb. l.) Den slidform (gaine) hwari
nedra delen af denna figur är infattad, betyder
fastheten: de 4 elementerna utmärkas genom elden som
omgifwer hufwudet, genom örnen, lejonet och delfinen:
attributen af luften, jorden och wattnet. Wågskålarne
tilkännagifwa noggrannheten och jemnwigten i dess
rörelser. Ormen som söker at bita sig i stjerten,
utmärker at det som slutar, begynner å nyo. Figuren är
omgifwen af en cirkelfigur hwarpå föreställas de 7
planeternes tecken.

WERLDSÄMNET, se CHAOS.

WESSLAN. Enligt Plutarchus war detta djur dyrkadt af
Thessalier och Thebaner, under det at andre Greker
ansågo dess möte såsom et olyckligt förebud. Se
GALANTHIS.

WESTANVÄDRET, se ZEPHYRUS.

WESTER (Sinneb. l.) en af de fyra hufwudpunkterna på
horisonten. Ripa afmålar den såsom en gubbe, klädd i
en brun fotsid klädnad, med blå gördel; hwarpå ses
djurkretstecknen Twillingarne, Wågen och Wattumannen.
Aftonstjernan tindrar öfwer hufwudet, och en bandremsa
betäcker munnen, emblem af tystnaden hwars wälde han
återför. Med högra handen tyckes han utwisa det ställe
på himmelen der solen går ned, och i den wenstra
håller han wallmoblommor. Flädermöss fladdra omkring
honom; figurens skugga tyckes förlängas, och luften
mörkna. – På Constantini triumfbåge symboliseras
Wester genom en qwinna som har en halfmåne och et
stort utspände segel öfwer hufwudet, men något bakåt
nacken, för at utmärka at det ännu icke är full natt.
Framför henne går en liten Genius, och hon åker i en
wagn förespänd med twå hästar som tyckas störta fram.
Denna tanke kan äfwen uttryckas genom Phæbus som
lemnar sin wagn, för at hwila sig i Thetis armar.
WETENSKAP.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free