Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Winga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
643
folken bo. W. kallas ock den femte werlden.
WINDSVALES SON (Nord. M.), en benämning på Wintern.
WINGA (Finn. M.). En Satyr som besof Wanga, och blef
fader til Wangamoinen; deras afföda blefwo ödlor.
WINGAR. De gamle Grekerne gåfwo wingar åt Kärleken,
Segern och andra Guddomligheter, hwilka sedermeen
blifwit föreställde utan detta attribut, såsom
Minerva, Diana, Venus m.fl. På åtskilliga gamla
minnesmärken, i synnerhet på de oegentligt så kallade
Etruriska, äro dessa wingar blott allegoriska och en
symbol af lätthet eller snabbhet. Det är derföre som
Skalderne gifwit wingar åt Ceres’ ormar, åt Pegasus,
Pelops’ hästar, Triptolemi wagn, åskan och Caducén.
Dessa wingar äro antingen fasttväxte eller lösa, så at
de kunna fråntagas. Af sednare slaget äro de som sitta
på Mercurii hatt och fötter; Segerns och Furiernes äro
ofta fästade med band som g[ i kors öfwer bröstet.
Enligt Plato äro wingar en hieroglyf af förstånd; och
de wingar af guld, som Orpheus gifwer Saturni
förstfödde son, äro, efter Kirchers tanke, en symbol
af werldssjälens wishet, enligt de Platonska idéerna.
WINGOLF kallas i Prosaiska Eddan alla Gudinnornas
boning; Fensal och Folkwangr antagas för salar i samma
borg.
WINGÅRDAR. Egyptierne påstodo at de upkommit af
Jättarnes blod, som war första orsaken til det raseri
ruset ingifwer.
WINNINGSLYSTNADEN, se EGENNYTTAN.
WINTERGATAN. Det war genom henne som man kom til
Jupiters palats och hjeltarne inträdde i himmelen: til
höger och wenster om henne lågo de mägtfgaste Gudarnes
boningar. Juno lät, på Minervas tilstyrkan, Herkules
di sig, men barnet klämde så hårdt til med gommen, at
Juno drog bröstet tilbaka och mjölken stänktes öfwer
himmelen, hwaraf mjölkwägen upkom.
WINTERN (Sinneb. l.). På den grafurna, som är nämnd
under artikeln SOMMAREN, der årstiderne, föreställde
såsom qwinnor, frambära sina gåfwor åt Thetis och
Peleus, går Wintern främst, och synes mera draperad än
de öfriga, emedan de gamle ansågo denna månad såsom
mest tjenlig för ägtenskap. En wildswinsgris, en krans
af torra qwistar, en wildswinsjagt, en tallkott äro
äfwen denna årstids emblemer. I sednare tider har den
blifwit föreställd under bild af en man alldeles
betäckt med isstycken, med hwitt hår och skägg, och
sofwande i en grotta; stundom under form af en qwinna
som sitter wid en eldbrasa, klädd i pelswerk af en
dyster och mörk färg; äfwen under bild af en gubbe som
wärmer sig. Et barn som bär willbråd utmärker at denna
årstid äfwen är gästabudens.
WINTER-SOLSTÅNDET. Då är solen i Stenbockens
wändkrets, hwilket gör at dagen är kortast och natten
längst, utmärkes genom det af figuren hållna klotet,
uplyst til en fjerdedel, men de andre tre
fjerdedelarne äro mörka. Hon är klädd i pelswerk, för
at utmärka den stränga årstiden. Cirkeln om benen med
12 stjernorna och Stenbockens tecken, äro tydliga
kännemärken på denna wändkrets.
WISCHNU är en af Indianernas förnämsta gudar, i
synnerhet märkwärdig genom sina nio förwandlingar.
Brahminerne säga, at han redan har wisat sig i werlden
under nio olika former, och at han skall wisa sig en
gång til under en ny form. Historien om dessa
förwandlingar är full af besynnerligheter och
öfwerdrift; men Indianerne påstå, at under dessa
löjliga sagor döljas djupa hemligheter, dem de icke
wilja uppenbara för de oinwigde. Följande är hwad
författarne berätta om Wischnus förwandlingar. – Den
första. En wiss demon hade borttagit lagboken, som
kallas Wedam, ur händerna på dem som wårdade den, och
då han hade gömt sig på hafsbottnen med sitt rof,
förwandlade Wischnu sig til fisk, grep rånaren, och
förde Wedam tilbaka. – Den andra. Då gudarne wille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
