Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wädren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
651
stod en bild af Windarne, som swarade mot den trakt af
himmelen, hwarifrån den blåser. Dessa åtta Windar
woro: Solanus (Östanwädret), Eurus (Sydost), Auster
(Sunnanwädret), Africus (Sydwest), Zephyrus
(Westanwädret), Corus (Nordwest), Septentrio
(Nordanwädret), och Aquilo (Nordost). På den
pyramidlika toppen af templet stod en rörlig Triton af
bronze, hwars spö alltid tilkännagaf det wäder som
blåste. I Cajeta, en sjöstad i Campanien, numera Gaëta
i Neapel, sågs en pelare med 12 sidor, och på hwar och
en af dem war graveradt namnet af en Wind.
Lacedemonierne offrade en häst åt Wädren på berget
Taygetus. Pausanias säger, at Boreas eller det kalla
Nordanwädret, war den sörnämst af guddomligheten i
Megalopolis. Äfwen såg man, nedanför et berg nära
Asopus, en grotta, som war helgad åt Wädren; en wiss
natt hwart år anställde en prest offringar åt dem,
hwarefter han omkring fyra grafwar gjorde wissa
hemliga ceremonier. I detsamma sjöng han magiska
verser, som Medea skall hafwa nyttjat wid sina
trollkonster. Då Augustus war i Gallien, lät han
upbygga et tempel, som han inwigde åt Circius (West
til Nord). Gallerne hedrade denna Wind med en särskilt
dyrkan, ehuru han ofta war ganska farlig, emedan de
trodde sig hafwa honom at tacka för den helsosamma
luften. Romarne erkände 4 hufwudwindar: Eurus, Boreas,
Notus eller Auster och Zephyrus. De andra woro
Euronotus, Vulturnus, Subsolanus, Cæcias, Corus,
Africus, Libonotus, m.fl. Uti Italien har man uptäckt
flera altaren helgade åt Windarne, hwilka i allmänhet
beskriswas såsom oroliga, flygtiga och bullersamma
genier. – Inwånarne på Maldiwissa öarne offra äfwen åt
en wiss konung öfwer Windarna. Man låter enkom bygga
små båtar, som upfyllas med rökelse, flera slags
wälluktande kådor, blommor och trädslag. Derefter
sätter man dessa båtar i brand, och låter dem drifwa
för wäder och wind. Et moln af rök upstiger ända til
himmelen, och frambär en angenäm lukt til luftens
Ande, hwilken skall finna sig otroligt smickrad af så
mycken artighet. Andre hedra Wädrens gud med mindre
omkostnad; de åtnöja sig med at kasta i hafwet et
wisst antal tuppar och hönor: men alla hysa en så
utmärkt wördnad för honom, at de aldrig underlåta,
innan de gå om bord, at göra honom löften, dem de
redligen upfylla när de komma tilbaka i hamnen; och de
tillåta sig ej en gång at spotta eller kasta någonting
emot Wädret; på hafwet wåga de icke ens at se sig
tilbaka åt det wäderstreck hwarifrån Winden blåser. –
Samojederne sälja Wäder til dem som segla på de
Nordiska hafwen, och gifwa då et tåg med trenne
knutar, med tilsägelse at om man löser up första
knuten, erhålles en lagom wind; uplöses den andra
knuten blir den starkare; men wid den tredje knutens
uplösande upkommer en häftig storm.
WADUREN war et wanligt attribut för Mercurius, såsom
herdarnes Gud och derföre at han lärt dem klippa
fåren. Man gifwer den äfwen stundom åt Cybele. Wäduren
är det första af Djurkretsens tecken. Det är samma
wädur, säger man, som hade det gyldene skinnen blef
offrad åt Jupiter och flyttad ibland stjernorna; eller
också den som wisade på en källa då Bacchus irrade
omkring i Libyens sandöcknar och war plågad af törst.
På wägen ifrån Mykenä til Argos såg man Thyestes’
graf, på hwilken war en wädur af marmor, för at
beteckna det får med gyldene skinn, som Thyestes stal
ifrån sin broder, genom tilhjelp af hustrun som han
hade förfört. Inwänarne i Thebe i Egypten dyrkade
wäduren, emedan Jupiter Ammon föreställdes med et
gumshufwud. När Romarne förklarade något folkslag
krig, dref presten eller härolden (Fecialis) en gumse
in på fiendens område, och hustrun til Jupiters prest
(Flamen Dialis) offrade wid hwarje marche en gumse åt
Jupiter. Se AMMON, PHRYXUS.
WÄGAR. På gamla monumenter föreställas romerska wägar,
genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
