Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y - Yttersta Domen ... - Z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
663
hwarunder flyter en ström med swart och kallt watten,
och som är utsträckt öfwer ryggen af Gehenna, efter
hwad en arabisk författare uttrycker sig, då han talar
om denna bro. Wid ändan af bron stå twenne änglar, som
afbida själarnes öfwergång för at dömma dem. En af dem
håller en wåg för at afwäga alla de ankommandes
gerningar. Finnas de för lätta, anmäler dem
examinerande ängeln förhållandet hos Gud, som dömmer
de olyckliga at kastas i strömmen. De hwilkas
gerningar hafwa wederbörlig wigt i wågen, äga frihet
at gå öfwer bron för at inträda i det Paradis som Gud
beredt för de dygdige. Någre inbyggare på Guldkusten i
Afrika, tyckas hafwa et oredigt begrepp om yttersta
domen. De påstå at efter döden flyttas de til en
namnkunnig flod, som de kalla Bozmank, och flyter inne
i landet: der skola de för Gud aflägga räkning, för
allt hwad de gjort här i lifwet. Hafwa de warit sin
religion trogne, så komma de öfwer floden och anlända
til et paradis, der alla nöjen äro dem tillåtna; men
om de ådragit sig Fetichens wrede, kastas de i wattnet
och drunkna för ewigt. Negrerne i Guinea påstå, at
långt inne i deras land bor en Fetisch-prest, begåfwad
med en öfwernaturlig magt, och som efter behag
behandlar elementer och årstider, läser i det
tilkommande, genomtränger de hemligaste tankar, och
botar de enwisaste sjukdomar med ett enda ord. De tro
sig efter döden blifwa framställde för denna
guddomliga menniska, som då håller en sträng examen.
Hafwa de fört en brottslig lefnad, så tager domaren en
dugtig påk, som står strax utanför hans port och
gifwer dem nagra rapp, så at de dö för andra gången;
men har deras lefnad warit oförwitelig sändas de af
presten til et paradis at njuta den lycksalighet de
förtjenat.
YXAN war en symbol för Jupiter Labradeus hos Carierne,
i stället för åskan eller spiran. Se LABRADEUS.
Hos de gamle war denna bokstaf, wid lottkastning, af
elak betydelse.
ZABIRNA, en stad i Lydien, der Bacchus dödade et
widunderligt djur som härjade landet.
ZACHOLOS, den wrede, ett af Bacchi tilnamn.
ZACORUS, en af de Prinsar som kommo til Persei hjelp.
Han blef dödad af Argus 1.
ZACUM (Mah. M.) et helwites träd, hwars frukter äro
djeflahufwuden.
ZACYNTHUS, 1. – en Bæotier, följde Herkules på hans
tåg til Spanien. Efter wunnen seger fick Z. af hjelten
det updrag at föra Geryons hjordar til Thebæ; men han
blef biten af en orm och dog på wägen. Han begrofs på
en ö i Joniska hafwet, åt hwilken han gaf sitt namn.
2. – Son af Dardanus.
ZAGERBED, andra boken af Indianernes fyra Bed eller
Beth.
ZAGRÆUS, 1. – son af Jupiter och Proserpina, som han,
under skapnad af en drake, gjorde til moder medan
hennes moder dolde henne i en grotta på Sicilien, för
at undandraga henne dess förföljelser. 2. – Stor
jägare, ett af Bacchi tilnamn.
ZAHORIA, folk med så skarp syn, at de se twers igenom
stenar och jordens inelfwor. Denna folkfördom är
rådande i Spanien och Portugal. Delrio säger sig hafwa
sett en sådan år 1575. Han hade röda ögon och war född
en långfredag, hwilket nödvändigt hörde til saken.
ZAIRAGIAH (Arab. M.), et slags spådomskonst hos
Araberne, som sker formedelst flera cirklar eller
parallela hjul, motswarande planeternes himlar,
ställda om hwarandra, och märkta med flera bokstäfwer
dem man låter råkas genom den rörelse man enligt wissa
reglor gifwer dem.
ZAL (Pers. M.), en af Persernes tre sabelhjeltar. son
af Sam och fader til Rostam; han fick tilnamnet Zer,
emedan han kom til werlden med ljust och görgyldt hår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
