Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zamban-Pongo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
664
ZAMBAN-PONGO, högste Guden hos Negrerne i Congo,
Angola m.m.
ZAMOLXIS, Pythagoras’ lärjunge, lagstiftare och Gud
hos Geter och Scyther. Z. war i början slaf i Jonien;
men sedan han blef fri, förwärfwade han mycken rikedom
och återwände til sitt fädernesland. Hans första
föresats war at hyfsa en obildad nation och förmå den
at lefwa på Joniernes sätt. För at winna sin afsigt
lät han upbygga et prägtigt palats, der han skiftewis
trakterade stadens inwånare, och intalade dem under
måltiden at de som lefde på samma sätt som han, skulle
blifwa odödlige, och efter döden uptagas på en härlig
ort, för at der i ewighet njuta et lycksaligt lif.
Emedlertid lät han inreda et underjordiskt rum,
förswann i största hast och lefde der tre år
förborgad; man begret honom såsom död, men i början af
fjerde året wisade han sig å nyo; och detta under
betog så hans medborgare, at de woro benägne at tro
allt hwad han hade sagt dem. Sedermera blef han räknad
ibland Gudarnes antal, och alla trodde at efter döden
få bo hos honom. De gåfwo honom del af sina behof, och
sände at rådfråga honom hwart femte år, som bewisar at
Z. icke hunnit synnerligen långt med deras hyfsning.
När de hade walt deras ombud, höllos tre kastspjut
rätt up och ned, under det at någre fattade honom i
fötterna och kastade honom i luften sa at han föll ned
på spjutspetsarna. Blef han genomborrad och dog
genast, ansågo de det såsom et bewis at Guden war dem
nådig; hwarom icke, blefwo de owettige på honom och
ansågo honom såsom en elak man. Sedan walde de et
annat sändebud, och stickade til Z. utan at låta det
undergå samma prof. I owäder sköto de pilar emot
himmelen, likasom för at hota deras Gud.
ZAN, den Jupiters första namn, som regerade på Kreta.
Se ZEUS.
ZANANAS, se ZEUS.
ZANCLE, 1. – et grekiskt ord, som bet. skära. Detta
namn gafs åt Sicilien, emedan det troddes at Saturni
lie der hade blifwit funnen. Charybdis Zanclæa hos
Ovidius det. Charybdis’ hafshwirfwel. 2. – Et gammalt
namn på Messina. Diodorus tror at staden hette så
efter en konung Zanelus, som anlade den 600 år före
Trojas belägring; men Thucydides och Strabo mera
sannolikt, at staden så kallades derföre at den ligger
i en wik hwars bugt liknar en lie.
ZANHAR, Guds namn på Madagaskar.
ZARAMUS, en Gud hos Gallerne, som Lucianus och
Minotius påstå wara densamme med Jupiter.
ZARVIS (Mah. M.) et slags särskilta kapell, der några
marabutiske helgon äro begrafna. Man hyser en sådan
wördnad för dessa ställen, at bankrutörer, mördare och
i allmänhet alla missdådare finna der en säker
fristad, hwarifrån ingen får rycka dem.
ZAS, se ZEUS.
ZATHEUS, högst guddomlig, et Apollos tilnamn.
ZAVANAS, en af Syriernes Gudar.
ZAZARRAGUAN (Ind. M.), inwånarnes helwite på
Marian-öarne. Det blef deras hemvist som dogo en
wåldsam död, då deremot de som blefwo sotdöde, gingo
at njuta af träden och den härliga frukten i paradiset.
ZAZELUS, en ond ande som gräfwer up lik, för at gnaga
benen.
ZAZYNTHUS, son af Dardanus, gaf sitt namn åt ön och
staden Zacynthus.
ZEA, et tilnamn hwarunder Hekate dyrkades af Athenarne.
ZEBER (Mah. M.), enligt de musulmanske Araberne, det
första berg hwarpå Gud talade med Mose.
ZEERNEBOCH, se TSCHERNOBOG.
ZEIDORA, ett Cereris tilnamn.
ZEILIS (Mah. M.), et namn på wissa sekter hos
Mahometanerne, som säga at Gud skall sända til werlden
en profet wald ibland Perserne, med en ny lag som
Uphäfwer Mahomets.
ZEIN ALZAMAN, tidehwarfwets prydnad (Österl. M.) en af
de rygtbaraste monarker före Adams tid, som kallas
Solimaner, och anlade den diktade staden Anbarabad,
grå-ambra-staden.
ZELES, en inbyggare i Cyzicus, dödad af Pollux
ZELODOTER, som ingifwer nit, et Bacchi och Apollos
tilnam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
