Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zelus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
665
ZELUS, se NITET.
ZELYS, en vollst höfding, dödad af Peleus.
ZEMER, onde andar, som dyrkades af öboerne på
Antillerne före Spaniorernes ditkomst. Dessa öboers
religions-ceremonier bestodo blott i dans och sång,
hwarunder de prisade sina och förfädernes bedrifter.
Några offer af landets frukt och tobaksrök war all den
ära man wisade dessa hjeltar. Högtidsdagarne
förkunnades af härolder. Cacikerne, åtföljde af sina
undersåter, gingo til Zemernes tempel, wid trum-musik:
alldeles nakna flickor woro en af prydnaderne i dessa
processioner. Då man kommit fram til templet, offrades
i blomprydda korgar kakor helgade åt guden, som
wanligen föreställdes under bild af en ganska ohygglig
form. Presterne, yre mer af tobaksrök än af den
guddomliga andan, häfde sig på et högst besynnerligt
sätt, och gåfwo gudaswar under rysliga wrålningar.
Ceremonien slutades med utdelning af de heliga
kakorna, hwaraf alla fingo hwar sin bit. Dessa
kakbitar bewarades som en dyrbarhet, och ansägos såsom
förwaringsmedel emot allt ondt. Den besynnerligaste
ceremonien hos detta grofwa folk war at de rände en
liten käpp i halsen på sig, för at kräkas innan de
trädde in för Guden.
ZEMINA, et offer som anställdes wid Eleusinska
mysterierna, at försona de fel som kunde wara begångna
under högtidligheterna.
ZEMZEM (Mah. M.), en källa eller brunn midtemot östra
sidan af Kaaba. Den ligger instängd i et kapell med
fyra portar, och der hemtas beständigt watten för
peregrinerne, Musulmännen tro at den kommer ifrån den
källa som Gud wisade för Hagar och IsmaeL sedan
Abraham dref dem ur huset. Källan ligger under et
hwalf, dit peregrinerne gå at i andakt dricka watten.
Det försändes i buteljer til alla furstar, och anses
af dem såsom en dyrbar stänk för dess underbara
egenskaper för både kropp och själ.
ZEN, et tilnamn som Jupiter erhöll efter sin död,
emedan han under sin lefnad genomrest jorden för at
hyfsa folken, straffa de onde, belöna de gode, och
derigenom förskaffat menniskorna en lugn och behaglig
lefnad.
ZENADEKAH (Mah.M.), Kättare som omfattat sekten
Ravendiah.
ZEND, den lefwande eller lifwets bok, (Pers.M.), de
zoroastriske Magernes bibel.
ZENGEBIL (Mah. M.), winkällor som flyta i paradiset.
ZENODORUS, en rygtbar grekisk bildhuggare, som på
Neros befallning gjorde en 120 fot hög coloss, helgad
åt Solen.
ZENOGONOS, ett af Jupiters tilnamn. Se ZOOGONOI.
ZENOPHRON, inspirerad af Jupiter, et tilnamn för
Apollo, ansedd som oraklens Gud.
ZENOVIA (Slav. M.), Slavernes Diana, ansedd såsom
jagrens Gudinna.
ZEOMEBUCH, den swarte guden. Så kallade Vandalerne den
onda anden, åt hwilken de offrade för at afwända hans
wrede.
ZEPHYRITIS, 1. – Flora, gemål åt Zephyrus. 2. – Et
tilnamn för Venus, efter udden Zephyrion i Egypten,
som war henne helgad.
ZEPHYRUS (Sinneb. l.), Westanwädret. Han war son af
Æolus eller Astræus och Aurora, enligt någre, men af
Furien eller Harpyen Celeno, enligt andra. Hesiodus
säger blott at han är et barn af Gudarne. Grekerne
gifwa honom Chloris til gemål, och Latinerne Gudinnan
Flora; och Ovidius säger at de firade sitt bröllop i
Maj månad. Då Lucretius beskrifwer årstidernas gång,
låter han de båda makarne åtfölja Wåren. Skalderne
afmåla honom såsom en yngling med en ljus och mild
upsyn. Man gifwer honom fjärilwingar och en krans af
alla slags blomster. Han hade et altare i Athén uti
windarnes åttakantiga tempel. Han föreställdes i all
ungdomens friskhet och skön som en Gud, som halkade
genom lusten med en ætherisk lätthet och behag, nästan
naken, och hållande i handen en korg full med wårens
täckaste blomster.
Skalderne hafwa icke underlåtit at göra denna familj
ganska talrik. Ovidius beskrifwer Zephirerne under
deras anförares ledning sysslosatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
