Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - Änglarne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andre hålla bok och räkning öfwer menniskornas synder.
Ehuru Turkarne hwarken känna deras namn eller deras
olika beställningar wid det himmelska hofwet, tro de
sig likwäl förbundne at älska dem och til dem ställa
sina böner. Efter slutad bön göra de dem sin helsning,
och säga hwar gång, under det de wända sig til höger
och wenster: Guds frid och barmhertighet wart med
eder! – Musulmännen tro at hwar menniska har twenne
änglar, som i synnerhet inspretera alla hennes
gerningar, af hwilka den ene antecknar det goda och
den andre det onda. Desse änglar äro så gode, at när
någon som står under deras wärd, begår en elak
handling, låta de honom sofwa innan handlingen
antecknas, i hopp at han wid upwaknandet skall ångra
sig; och om han werkligen angrar sig, skrifwa de at
Gud har förlåtit honom. De följa honom öfwerallt, utom
på afträden, der de wänta utanför dörren, för at strax
derpå åter börja sin tjenstgöring. Wid et sådant
tilfälle iakttaga Musulmännen en löjlig ceremoni. De
klifwa först in med wenstra foten, på det ängeln som
är upmärksam på deras onda gerningar må lemna dem den
första, emedan det är wenstra sidan han intager; och
när de gå derifrån, sticka de först ut högra foten, på
det ängeln som förestår de goda gerningarne må fatta
först i den.
ÄPLETRÄD (Mah. Myth.) Turkarne tro at til höger om
Guds thron står et äpleträd, och at ingen kan stiga
högre än dess grenar.
ÄRAN 1. – (Sinneb. l.) en allegorisk Guddomlighet. På
gamla medaljer ses hon naken til medjan; hon bär en
glob på hwilken ses de tolf djurkretsens tecken, och
en liten figur, som håller en palmqwist i ena handen
och en krans i den andra. En af Adriani medaljer
föreställer henne med en rik guldkrona på hufwudet, en
i högra handen, och med den wenstra stödande en
pyramid, symbolen af den sanna Äran. Man gifwer henne
äfwen wingar, en trompet och et ymnighetshorn. På
flera andra Romerska medaljer ser man henne under
bilden as Rom, personifierad genom en Amazon, som
sitter på krigsbyte, hållande i högra handen en glob,
på hwilken står en liten Segergudinna, och iden
wenstra et spjut. I stora galleriet i Versailles ser
man Äran under bild af en skön qwinna upburen af
skyar, och i hwars anletsdrag man läser mildhet, behag
och majestät. Hon har guldgult hår, hufwudet omgifwet
af en gloria är äfwen prydt med en guldkrona; barm och
armar äro bara; et slags tunica som betäcker den
öfriga kroppen, omgifwes af en rik gördel; ofwanpå har
hon en stor guldbroderad mantel, och i händerna en
stjernkrona. Gravelot har krönt henne med lagrar; hon
omfamnar en pyramid: bredwid henne synes historiens
genius sysslosatt at åt efterwerlden öfwerlemna stora
mäns namn och bragder. Palmer, Triumfbogar och Minnets
tempel pryda på et tjenligt sätt bakgrunden af taflan,
hwars förgrund är rikligen belagd med hederstecken och
de belöningar som tilhöra den sanna förtjensten. 2. –
Dyrkades i Rom såsom en Gud. Sedan M. Marcellus
intagit Sicilien, wille han upbygga et tempel åt
Dygden och Äran, och rådgjorde derom med Pontifices,
men de swarade at ett tempel war för litet för twå så
stora gudamagter; han lät derföre upbygga twenne, men
helt nära intil hwarandra, så at man måste passera
Dygdens tempel för at komma til Ärans, hwarmed
betecknades at det är endast genom dygder som man
förwärfwar ära. I Maj manad offrade man åt Honor med
obetäckt hufwud. Idus Quintilis (d. 15 Juli), prydde
sig en Riddare-sqvadron med blomster- och
olive-kransar, ställde sig i slagordning på Campus
Martius likasom färdig til strid, samt klädd i
drägten, Trabea och tågade från Ärans tempel til
Capitolium. På medaljer föreställes Äran under bild af
en man som i högra handen håller en pik, och et
fullhorn i den wenstra: eller ock en oliveqwist,
fredens symbol, i stället för piken: sådan förekommer
den på Titi medaljer, en furste som ansåg för en
sällhet då han kunde befordra fred och ymnighet i sitt
rike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
