Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Flocken - Oxen och Kalfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hos Oxen blodet långsamt rinner,
En näsvis Kalf han tåligt hor,
Som ur hans åsyn snart försvinner.
Men ifren gror, och ändtlig gör,
Med retad eld, at Oxen hastar:
Ris, grenar vika ge . . . Han skakar trädens topp:
Han hinner Kalfven i sit lopp,
Med hornen honom tar, i vädret lyfter opp,
Och fjerran bort ur vägen kastar.
I vanligt skick han syns igen.
Då Kalfven börjar andan hemta,
Lär, säger han, min unga vän,
At ej med ålderdomen skämta.
Sit värde qvickhet har, och helst vid dina år,
Men bör ej öfver höfvan skattas.
Förfarenhet och styrka fattas,
Hvarmed ännu den gamle rår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
