Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lycosan från Narbonne eller den svartbukiga taranteln - Familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
på sig och hastigt klättra upp, om de ramlat ned.
De utveckla härvid den största snabbhet och
livlighet.
Och så måste de, när de väl kommit upp, hålla
balansen bland alla de andra, måste böja och
sträcka på sina små lemmar för att hålla sig fast
vid grannen. Någon fullständig vila han det
inte bliva tal om för dem.
Nu säger oss fysiologien, att inte en fiber arbe-
tar utan en utgift av energi. TI flera avseende
påminnande om våra industriella maskiner krä-
ver djuret å ena sidan förnyelse av sin genom ar-
betet utslitna organism, å andra sidan vidmakt-
hållande av det till rörelse omdanade värmet.
Man kan jämföra det med lokomotivet. Allt
efter som järnhästen utför sitt arbete, sliter den
småningom sina pistonger, vevstakar, hjul och
pannor, vilka tid efter annan måste åter istånd-
sättas. Gjutaren och smeden reparera honom,
förse honom så att säga med »plastisk näring »,
som. går upp i det hela och blir en del av det.
Men fast maskinen kommer direkt från verksta-
den, är den dock ännu orörlig. För att förvärva
rörelseförmåga måste den genom eldaren tillföras
»energialstrande näring» d. v. s. han måste tända
eld: på några skyfflar kol i dess imre. Det Värme
som då uppkommer omsättes i mekaniskt arbete.
Det ar alldeles på samma satt med djuret
Emedan intet kommer av intet, förser ägget i bör-
jan det nyfödda djuret med födoämnen. Den
plastiska näringen, de levande varelsernas meka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
