Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den strimmiga epeiran - Nätets konstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
hennes tjocka bakkropp, en rymlig behållare för
silke av nästan en hasselnöts storlek, omväxla
gula, silvergrå och svarta strimmor, som förskaf-
fat henne namnet den strimmiga. Kring denna
väldiga bakkropp utstråla åtta långa ben med
ringar i ljusgult och brunt.
Hon håller till godo med vilket byte som helst,
och hon slår sig ned överallt där gräshoppan skut-
tar, där fjärilen flyger, där flugan surrar och där
trollsländan dansar, bara hon finner stödjepunkter
för sitt nät. I allmänhet spinner hon det tvärs
över en liten bäck, från den ena stranden till den
andra, mitt ibland vassen, ty där är alltid överflöd
på villebråd. Hon spänner det också, ehuru mindre
ofta, i gröna ekdungar och på magra grässläntor,
där gräshopporna så gärna hålla till.
Hennes jaktredskap är ett stort, lodrätt nät,
vars omkrets, som är olika formad efter ställets
beskaffenhet, är fäst vid de omgivande grenarna
genom talrika trådar. Låt oss nu till en början
se, på vad sätt de tåg åstadkommas som utgöra
nätets skelett.
Epeiran, som har varit osynlig hela dagen och
suttit hopkrupen mellan cypressens grenar, vandrar
omkring klockan åtta på kvällen med högtidlig
och allvarlig gång ut ur sitt gömställe och hissar
sig upp till toppen av en gren. Från denna höga
ståndpunkt överväger hon en stund, vilka möjlig-
heter som erbjuda sig under för handen varande
förhållanden, undersöker hurudant vädret är och
försöker utforska, om natten skall bli vacker.
res FANER NERE OR nn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
