Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murargetingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kör
kan finna. Varje ingång är sålunda ett kurio-
sitetskabinett, där samlaren finner små blanka
stenar, snäckor av olika form, tomma snigelskal,
papegojfjädrar, benknotor, som blivit vita och
blanka som små elfenbensstavar. Åtskilligt små-
skräp, som människan kastat ifrån sig, återfinnes i
fågelns museum. Man kan där få se pipskaft,
mässingsknappar, tygbitar och yxblad av sten
till tomahawker.
Vid varje ingång ligger en samling, så stor att
den kan fylla ett halvt skäppmått. Som dessa föremål
icke äro till någon nytta för fågeln, kan han inte
hava samlat den av något annat motiv än att
tillfredsställa sin samlarevurm. Vår vanliga skata
har en ganska likartad smak. Allt glänsande
hon får se, samlar hon och gömmer, tills hon får
en riktig skattkammare. |
Murargetingen, som likaledes lidelsefullt älskar
glänsande småstenar och tomma snigelskal, är
kragfågeln bland insekterna. Men han är en ännu
klokare samlare än denna, förstår att förena det
nyttiga med det nöjsamma och begagnar sina
fynd till byggande av sitt bo, vilket på samma
gång är en fästning och ett museum. Om han
finner genomskinliga kvartskristaller, föraktar
han allt annat, ty de göra hans byggnad allra
skönast. Träffar han på ett litet vitt skal, skyn-
dar han att med det försköna sin kupol. Om lyc-
kan är honom bevågen, så att det är gott om tom-
ma snigelbon, besätter han hela sitt byggnads-
verk med dem, och den blir då ett storartat wut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
