Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamle sträckte ut sig på en halmmatta,
täckte öfver sitt ansikte och insomnade.
Under sömnen hade han ñera drömmar,
hvilka hvarken voro vackrare eller sällsammare
än dem han brukade ha andra dagar. I dessa
drömmar tyckte han sig se både människor och
djur. Och som han igenkände gestalter, som
han känt medan de ännu lefde på den gröna
jorden, men hvilka, sedan de blifvit beröfvade
dagens ljus, nedlagts under en jordkulle,
föreställde han sig, att de dödas andar sväfva i
luften men att de sakna kraft och likna tomma
skuggor. Drömmarna hade lärt honom, att det
också finns skuggor af djur och plantor, som
man ser i sömnen. Det fanns intet tvifvel om,
att de döda, som irra i Hades, själfva bilda
dessa skuggor, ty ingen annan skulle kunna
göra det, med mindre han vore en af de gudar,
som finna nöje i att bedraga människorna i
deras enfald. Men som han icke var någon
spåman, kunde han icke afgöra, hvilka drömmar
voro falska och hvilka voro sanna, och då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
