Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af ett omåttligt, nyfiket hat. Han spärrade upp
sina stora blå ögon och försjönk i betraktande
af dessa tecken på eröfringens fullbordan, och
han skakade sin långa gula man i den friska
morgonluften. I tanke att han var ensam, utfor
han i vilda svordomar. Men längre bort vid
foten af en kulle, hvilken kröntes af några ekar,
varseblef han en man, som satt på en mossig
sten med hufvudet nedböjdt och täckt af
manteln. Han bar inga utmärkelsetecken, men
atre-baten, hvilken ofta varit i romarnes läger,
förstod af ringen som mannen bar på sitt finger,
att det var en krigstribun. Krigaren var
sysselsatt med att skrifva på några vaxtaflor och
tycktes helt och hållet fördjupad i sina tankar.
Efter att länge ha suttit orörlig höjde han
hufvudet och stirrade framför sig utan att se, med
skrifstiftet mot läppen, hvarefter han åter sänkte
blicken och började skrifva. Komm såg hans
ansikte och lade märke till, att han hade ett
ädelt och mildt utseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
