Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»La muiron»
142
att rädda dem undan prästernas och
spåmännens ok, fråntaga dem skräcken för onda
aningar och drömmar?
Natten bredde sitt mörker öfver hafvet
Stjärnorna brunno hvita och darrande på en
himmel utan måne och utan skyar. Generalen
förblef tankfull ett ögonblick. Så lyfte han upp
hufvudet och höjde bröstet, och med en gest
af sin hand följde han himmelns kurva, och lians
okultiverade stämma, hvari det låg något af
ung herde och antik hjälte, genombröt
tystnaden :
— Jag har en själ af marmor, som intet
förmår bringa ur jämvikten, och ett hjärta, som
är otillgängligt för vanlig svaghet. Men säg
mig, Berthollet, vet ni så säkert hvad lifvet och
döden är, har ni tillfyllest utforskat deras
gränser, eftersom ni vågar påstå, att det icke längre
finns några gåtor? Är ni säker på att alla
syner och uppenbarelser äro tomma villor,
alstrade af en sjuk hjärna? Kan ni förklara
aningar och varsel? General de la Harpe hade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
