Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt nära intill sig men vågade till en början
icke vända på hufvudet. Han gjorde det till
sist och kände igen sin vän kapten Demarteau.
Denne stod som han alltid brukade med vänstra
handens yttersida stödd mot höften, medan
han lätt vaggade fram och tillbaka. Vid denna
syn kände kapten Aubelet håren resa sig på
hufvudet. Han kunde icke betvifla, att
kamraten var där bredvid honom, men på samma
gång kunde han omöjligt förmå sig att tro det,
emedan han visste, att kapten Demarteau då
befann sig vid Main med Jourdan, som hotades
af ärkehertig Karl. Men hans skräck vid
åsynen af vännen ökades genom något visst
främmande, som störde den i öfrigt fullkomliga
likheten. Det var Demarteau, men det var tillika
något annat, något som ingen skulle kunnat
skåda utan fasa. Aubelet rörde läpparna, men
hans stelnade tunga förmådde icke frambringa
ett ljud. Det var den andre som talade:
— Farväl, jag går dit jag måste gå. Vi
återse hvarandra i morgon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
