Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATEKBLICK.
89
sättet medgifvit, om än obestämdt företräde. De
kallades med ett gemensamt namn Tignarmän*) och kunna
anses som första upprinnelsen till det sedan sig
utvecklande adelsståndet.
Såsom vi redan sett, utgjorde hvarje ätt ett helt för
sig och slägtbandet den länk, som i första rummet
underordnade den enskildes vilja under ett gemensamt intresse.
Vid inflyttningen bosatte sig de ätter, som stodo med
hvarandra i slägtskapsförhållande, i samma trakt.
Härigenom uppstod först ett härad eller hundare. Flere
härader förenade sig efter hanil till ett större förbund, som
fick namn af folkland och senare landskap. Hvarje
landskap betraktade sig som ett sjelfständigt belt gentemot
de andra landskapen, så att hvarje landskaps infödingar
kallade sig ’inländske män’ till skilnad från inbyggarnc
i de andra landskapen, hvilka benämdes ’utländingar’.
Ändtligen slöto sig äfven landskapen tillsamman till ett helt,
ett rike — Sveriges rike. Genom denna förening at’ de
gradvis hvarandra underordnade och med hvarandra
samordnade delarne till ett helt uppkom en s. k. föriundsför ■
fattning, om vi tå begagna ett sådant ord för denna tid
med dess outvecklade samhällsformer.
Det lägsta trappsteget i denna förbundsförfattning
var, som sades, hundaret eller häradet, hvars domare och
styresman kallades häradshöfding. Han var ordförande
på häradets ting och verkstälde de beslut, som der
fattades. På tinget, som hölls under bar himmel, vanligen
i närheten af offerstället, och dit bönderna kommo
beväpnade, fattades beslut i alla för häradet gemensamma
angelägenheter.
Hvad häradstinget var för hundaret, var
landskaps-tinget eller landstinget för landskapet. Ordförande för
landstinget var lagmannen, som måste vara af bondeätt,
som valdes af bönderna, och som ej fick bära tignarnamn.
Han företrädde hela landskapets menighet, förde dess
talan inför konungen och tolkade meningen af de
rättssedvänjor, som utgjorde landskapets lag. Han skulle,
såsom det hette, ’lagen göra och framföra och lagen skilja1.
’) Af ordet Tirjn, som betydde höghet, eller furstlig, förnämlig
värdighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
