- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
102

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

MEDELTIDEN.

Eskil i Lund Pattium eller tecknet å
erkebiskopsvär-digheten. Detta äretecken utgjordes af en, af hvit lamull
tillverkad, fyra finger bred krage, från hvilken nedhängde
för bröstet till höger och för ryggen både till höger och
venster tvänne likadana band, genoinvirkade med två
purpurfärgade och två svarta kors. Detta pallium skulle
erkebiskopen i Lund förvara, tills Svearne och Götarne
hunnit blifva ense i fråga om ett erkebiskopsval.

Detta inträffade elfva år senare, eller 1163, då Sverker
den äldres son Karl var konung. Till påfven Alexander
den tredje, som för tillfället vistades i franska staden
Sens i Champagne, anlände det nämnda året en munk,
vid namn Stefan, från Alvastra kloster och medförde bref
från konung Karl, hans riksjarl och de förnämsta män
i Sverige, bland dem biskoparne, med begäran, att han
(Stefan) måtte vigas till erkebiskop, och att Upsala måtte
blifva erkebiskopssätet. Denna anhållan villfors af påfven.
Den högtidliga invigningsakten blef besluten och
verk-stäldes i påfvens närvaro af erkebiskop Eskil i Lund, som
vid tillfallet befann sig i Sens. Påfven förordnade att
erkebiskopen i Lund skulle fortfarande och framgent vara
Svenska kyrkans primas, men biskoparne i Sverige vara
erkebiskopens i Upsala lydbiskopar.

Eörst under den förste konungen af Erikska ätten,
Erik, kallad den helige, uppgår något ljus öfver
Svealands kyrkliga förhållanden. De kristna konungarne hade
hittills mest uppehållit sig i Göta land; men Erik tog
sitt säte i Upsala, hvilket visar att kristendomen efter tre
århundradens strider ändtligen segrat äfven i denna del af
landet. Först fullbordade Erik den redan af föregående
konungar påbegynta bygnaden af kyrkan i Gamla Upsala
och tillsatte prester till gndstjenstens vård. Sedan for
han omkring i landet för att hålla allmogen vid lag och
rätt, befästa kristendomen och anlägga nya kyrkor. I
detta rastlösa arbete understöddes han troget af
Upsala-biskopen Henrik, hvilken skall hafva härstammat från
England och inkommit till Sverige med kardinalen
Nicolaus af Albano. Hos Svearne blefvo på Eriks tid tvenne
nya biskopsstift inrättade, det ena i Vestra Aros*) och
det andra i Strengnäs.

*) Nu Vesterås, af Aros — åmyiining.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free