- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
103

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERKERSKA OCH ERIKSKA ATTERNA.

103 1 1

1 den mon kristendomen vann säkrare rotfäste i
landet, begynte här, såsom i den öfriga katolska
kristenheten, ett hierarkiskt p»">stvälde göra sig gällande.
Presterskapet med erkebiskop och hjdbiskopar i spetsen blef
snart ett på särskilda företrädesrättigheter grundadt och
från det öfriga folket strängt afsöndradt stånd inom
samhället. Genom ett kungabref af Sverker den yngre
år 1200 fingo klerkerne eller de andlige egen domsrätt,
så att de ej kunde för några slags förbrytelser kallas
inför verldslig domstol. På samma gång erhöllo de
skattefrihet för sig och sina gårdar, och härmed vai
det andliga frälset inrättadt. Det bör härvid anmärkas,
att dessa åt de andlige medgifna företrädesrättighetei
ingalunda voro för Sverige egendomliga, utan långt förut
införda inom hela den vesterländska kristenheten. Det
är till och med troligt att presterne här redan tidigt
tillvällat sig de i det nämnda konungabrefvet medgifna
förmånerna och att brefvet rätteligen inskränker sig
till att meddela dessa en laglig bekräftelse.*)

Under de båcla sista konungarne af Erikska ätten,
Erik Knutsson och Erik Eriksson, befästes kyrkans makt
i Sverige än ytterligare. Då den förre lät kröna sig,
förvärfvade han visserligen åt konungens person en viss helgd,
men tillika åt den kyrkliga makten ett ökadt anseende,
i det den verldsliga maktens öfverhufvud derigenom
stälde sig under kyrkans beskydd. Under Erik Eriksson
hölls det andra svenska kyrkomötet i Februari månad
år 1248 i Skeninge. Det sammankallades af den påflige
legaten, kardinalen Vilhelm af Sabina, hvilken jemväl ledde
öfverläggningarne och genomdref besluten.

Det vigtigaste, som genomfördes på detta i vår
kyrkohistoria så märkliga möte, var införandet af presternas
coelibat**) eller förbudet för de andlige att gifta sig.
Redan påfven Gregorius den sjunde hade år 1074 utfärdat
en bulla***) om coelibatets införande bland katolska kyrkans
presterskap, och nu, nära tvåhundra år efteråt, blef detta
påbud gällande äfven i Sverige, ehuru visserligen icke utan
starkt motstånd. Gregorii tanke hade måhända
ursprungligen varit god, men innebar ett stort misstag. "Den,

*) Tionden var vid^samma tid allmänt införd i Sverige.

") Af lat. coelebs, ogift. *") Påflig förordning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free