- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
105

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERKERSKA OCH ERIKSKA ATTERNA.

105 1 1

En vigtig sida at’ det katolskt-kyrkliga lifvet var
kloster- och munkväsendet. Redan långt tillbaka bland
hedningar och judar funnos de, som af religiöst svärmeri,
af menniskohat, af förakt för det borgerliga lifvet eller
emedan de trodde sig på detta sätt kunna" lefva renare
och andligare än andra menniskor, drogo sig undan från
verlden, offrande sitt lif åt timliga försakelser och gudliga
öfningar. Kristendomens bud om verldens försakande
beredde en dylik uppfattning af mensklig helighet tidigt
inträde i den kristna kyrkan. Mången tog Frälsarens
bud om verldens försakande efter orden och drog sig
tillbaka till ödemarken, der han framsläpade sitt lif i
armod och botöfningar. En sådan ensittare eller eremit
vann gemenligen stort anseende, och då flera nedsatt sig
i samma trakt, slöto de sig af gemensamma intressen
tillhopa i särskilda samfund, hvilka blefvo första upphofvet
till klostren.*)

Är 529 stiftade en man vid namn Benedictus af Nursia
ett kloster Monte Cassino i Italien.’ Det erhöll sin egen
’regel’ eller ordning, efter hvilken klosterfolket
(munkarne**) skulle lefva. Alla de äldsta klostren i vestra
Europa tillhörde Benediktinerorden, så kallad efter stiftaren,
den nämnde Benedictus af Nursia.

Under medeltidens barbari, allmänna osäkerhet och
oroligheter af mångfaldig art voro klostren af oskattbart
värde. Den, som fruktade eller ledsnat på en stormande
verlds många vedervärdigheter, tog gerna sin tillflykt
till klostrets afskilda lugn. Svikna förhoppningar, en
krossad lefnadslycka, fruktan och samvetsagg förde lika
säkert till cellen, som den svärmande gudaktigheten. I
odlingens intresse voro dessa fridlysta helgedomar af
oändlig betydelse. Omkring dem uppväxte och blomstrade
åkerbruk och handaslöjder. I dem vårdades konst och
vetenskap och i dem funno under medeltidens
vapenbrak sången och skaldekonsten en, om än inskränkt,
tillflyktsort.

I ett af Benediktincrordens kloster var den i
korstågens historia ryktbare Bernhard af Clairvaux abbot eller

’) Af lat. claustrum instängd, för främlingar tillsluten, ort.

**) Af grek. monachos (ensling).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free