Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
MEDELTIDEN.
namn. Med anledning af de många underverk — säger
legenden — som skedde så väl på denna sjö som vid
biskopens graf, blef han räknad som helig och dyrkad
som Finlands skyddshelgon, liksom hans konung seder
mera betraktades som Sveriges skyddsherre.
Äfven kung Erik fick en våldsam död. Då han en
dag satt i kyrkan i Östra Aros*), och biskopen stod för
altaret och messade, inkom hastigt en af konungens män
och berättade, att fiender kommo ridande in i staden.
Konungen ville ej afbryta gudstjensten, utan sade: "låt
mig höra messan till slut, det öfriga af gudstjensten
hoppas jag till Gud att annorstädes härligare få höra."
När gudstjensten var slut, steg han upp, omgjordade sig
med sitt svärd och gick ut emot fienden. Denne var
en dansk konungaättling, Magnus Henriksson,
härstammande från Inge den äldre, och derför enligt sitt
förmenande närmare berättigad till svenska kronan än Erik.
1 tysthet hade han lyckats, att samla folk och rycka mot
Upsala. Oaktadt konungen hade blott några få kämpar
hos sig, stridde han modigt, tills han, svårt sårad, blef
fången. Han framfördes nu till Magnus, som genast lät
halshugga honom (den 18 Maj 1160). Enligt
helgonsagan upprann på det ställe, der hans blod flutit, en
källa med förträffligt vatten, som än i dag bär namnet
S:t Eriks källa.
Af sitt folk var konung Erik högt älskad. I hans
legend heter det om honom: "han for omkring allt sitt
rike och sökte sitt folk och for fram på en rätt
konungslig väg. Han dömde rätt dom utan afseende på vänskap
eller penningar, och ingen orätt dom för räddhågas eller
hots skull. Han förenade dem, som voro i ofred med
hvarandra, frälsade de fattige från deras förtryckare,
styrkte de rättvisa, men de vrånga ville han ej tåla i
sitt rike; han gjorde hvarjom och enom rätt" — i alla
tider, men isynnerhet för den tiden, en skön målning af
en konungs dygder. — I Uplandslagen, omarbetad på
1290-talet, heter det om konung Erik, att han stiftade
lag i namn Fadrens, Sonens och den Helige Andes, en
antydning om hans bemödanden att i lagstiftningen in-
*) Nu varande Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
