- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
149

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAGNUS ERIKSSON OC1I ILANS SÖNER.

149

och med skäl kan man instämma i de gamles utsago,
att "sedan Sverige bygdes, knapt olyckligare tid funnits
än under den brödrastrid, som förödde konung Magnus
Ladulås’ hus."

22. Magnus Eriksson och hans söner.

Ett treårigt barn stod qvar "på denna brandplats
af ömsesidig förstörelse," och detta barn helsades nu såsom
konung öfver tvenne riken. Det var hertig Eriks treårige
son, Magnus, som jemte sin farmoder, Magnus Ladulås’
enka Helvig, snart skulle vara den enda öfverlefvande
af hela folkungaätten. Nyss arftagare till Norges
konungakrona genom morfadren Håkans död, blef Magnus 1319 vid
Mora stenar hyllad och väld äfven till Sveriges konung.
För att föra regeringen under hans minderårighet
tillsattes en förmyndarestyrelse, som utgjordes af rådet och
de förnämsta herrarne.

Sannolikt hade den unge konungens moder,
hertiginnan Ingeborg, påräknat att i riksstyrelsen få en plats
både för sig sjelf och för en mäktig dansk ädling, Knut
Porse, som tillvunnit sig hennes synnerliga bevågenhet
och snart äfven vann hennes hand. Men detta bemödande
misslyckades helt och hållet. I stället sammanträdde
de styrande, 35 andliga och verldsliga herrar, på ett
möte i Skara 1322 och beslöto, att de skulle styra riket
så, att de kunde det inför Gud och konungen ansvara;
att de skulle bistå, hedra och inbördes försvara hvarandra;
att ingen skulle ined hertig Eriks enka ingå någon
särskild förbindelse, utan bela rådets samtycke och att
ingen skulle i rikets tjenst få införa någon utlänning.
Detta var oförtydbart en gensaga mot enkehcrtiginnans
styrelseplaner, men då öfverenskommelsen uppgjordes
mellan personer, som förut tillhört så väl Birgers som
hertigarnes parti, var det tillika ett bevis på att en försoning
nu inträdt mellan de partier, som förut sönderslitit landet.
Till riksdrots och ordförande i riksrådet utsågs Knut
Jonsson (Blå), men i öfrigt fördes ej denna
förmyndarregering, såsom de närmast föregående, af en enda person
utan af rådet, d, v. s, de förnämste stormännen gemensamt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free