Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
MEDELTIDEN.
då någon plan misslyckades, och hvilket yttrande kan
anses såsom betecknande för hans karakter, hans seghet
och ihärdighet: "i morgen er ätter en dag!" List, våld,
svek och trolöshet, penningar — alla medel syntes honom
goda; högsinthet och ädelhet voro egenskaper, soin således
icke kunna tillerkännas denne konung. Deremot måste
man medgifva honom en ovanlig kraft och beslutsamhet,
en skarp blick för sitt mål och den lyckliga förmågan
att aldrig förtröttas.
Äfven i Sveriges inre angelägenheter blandade sig
den maktlystne Valdemar. Ännu var han dock ej nog
itark att lägga sina planer i dagen; derför nödgades
ban till en början bekräfta afträdelsen till Sverige af
Skåne och Bleking och på ett möte i Varberg år 1343
jemväl afstå Halland. På samma möte utkorades Magnus’
yngre son Håkan till konung i Norge. Den äldre sonen
Erik blef kort derefter på ett möte i Upsala erkänd för
tronföljare i Sverige.
Magnus Erikssons egen styrelse utmärktes i synnerhet
at en mängd förbättringar i rättsväsendet. Det från
slutet af föregående århundradet pågående
lagsamlings-arbelet fortsattes och afslutades. Men konung Magnus
stannade ej härvid. At trenne af rikets lagmän*) uppdrog
ban att "till en lydelse och öfverensstämmelse bringa de
särskilda lagsagornas lagar", hvilket arbete fulländades,
så att det kunde framläggas för konungen på ett
herremöte i Örebro år 1347. Af de verldsliga herrarne blef
lagen äfven antagen under namn af Magnus Erikssons
allmänna landslag, men då de andlige emot densamma
inlade sitt jäf, kunde den ej erhålla konungens stadfästelse.
Icke desto mindre pålystes den till efterlefnad i verldsliga
mål, och följdes i de särskilda landskapen under namn
af Medel-lagen. Konungens högsta domsrätt ordnades genom
de s. k. räfst- och rättaretingen; för städerna utgafs en
allmän stadslag, grundad på Birger jarls lag för Stockholm,
den s. k. Björk öar ätten; och genom en förordning, utfärdad
från Skara 1335, under det konungen red sin Eriksgata,
aftystes träldomen inom Sveriges rike. "Till Guds och
*) Ulf Ambjörnsson (Sparre), lagman i Tio härad, Algot
Bengtsson {Grip), lagman i Vestergötland och Thorgeir, lagman i Vermland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
