- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
169

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KALMAKE UNIONEN.

169

deras hjelparinna mot Albrekt, vetat ställa sakerna så,
att det var de, som behöfde henne, och icke tvärtom. Af
de andlige fordrade hon med allvar kronans rätt, men
hyste för dem från barndomen en uppriktig tillgifvenhet.
Såsom förut är omtaladt, vistades hon, efter sin ankomst
till Sverige, några år hos den hel. Birgittas dotter, fru
Märta, och hade blifvit uppfostrad i hennes hus. Samma
fru Märtas dotter, Ingegerd, Margaretas fostersyster, var
nu abbedissa i Vadstena kloster. Här lät Margareta
inskrifva sig som verldslig syster, för att blifva delaktig
af klosterfolkets böner och goda verk. Vid afskedet
sammankallade hon både munkar och nunnor i
samtalsrummet och kysste, till stärkande af sitt systerskap, hvar
och en af dem på hand. Äfven med folket förstod
drottningen att ställa sig väl; hon aflyste pålagor, då
de blefvo alltför betungande och bad bönderne "för Guds
skull förlåta, om hon och hennes fogdar gjort dem något
för när. Hon ville, med Guds nåd och hjelp, gerna
bättra hvad hon kunde, och hon skulle derför göra allt
hvad som stod i hennes förmåga."

Under sina senare regeringsår beredde sig Margareta
med all makt att återvinna Gotland, som at Albrekt
blifvit pantsatt till Tyska orden. En för ändamålet ditsänd
truppstyrka blef af härmästaren slagen och måste utrymma
ön. Margareta tillgrep då underhandlingarnes väg och
träffade en öfverenskommelse i Helsingborg 1407, dervid
härmästaren till drottningen afstod Gotland, mot
återbe-kommande af den penningesumma Albrekt erhållit. Aret
derefter öfverlemnades ön till konung Erik, som, ehuru
densamma var inlöst med svenska penningar, derstädes
insatte danska fogdar och sålundainförlifvade den med Danmark.

Ett par år efter dessa händelser eller 1410 utbröt
krig mellan Nordens riken och de holsteinska grefvarne,
rörande besittningen af Slesvig eller Sönderjylland.
Trogen sin vana att gå varsamt tillväga, hade Margareta i
början af de inträffade förvecklingarne velat använda den
fredliga uppgörelsens väg och genom köp och
inlösningar sä småningom vinna landet. Men konung Erik tänkte
annorlunda. Sedan några holsteinska riddare
tillfångatagit Sönderjyllands danskt sinnade biskop, utbröt på
Eriks föranstaltande kriget. Margareta sökte väl före-

S v en sk historia. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free