Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
ME DELT IDEN.
komma dess vidare utbredande och begaf sig, för att
mäkla fred, till Flensburg. Men hennes bemödanden
hade föga framgång. Med grämelse i hjertat gick hon
åter ombord på sitt skepp i Flensburgs hamn, för att
återvända till Danmark, men insjuknade i pesten och
afled natten mellan den 27 och 28 oktober 1412.
Erik. som regent i Sverige kallad den Trettonde,
öfvertog nu ensam styrelsen för att fortsätta hvad
Margareta börjat. Men ett sådant storverk, som att
sammanhålla Nordens tre kronor var han icke vuxen. Han
saknade ej blott erforderlig kraft och duglighet, han
saknade derjemte sin företrädarinnas varsamhet och klokhet
att lämpa sig efter förhållandena. Unionen, i sig sjelf
mera en stor tanke än ett lätt utförbart verk, blef
derföre ock redan från hans tid en omöjlighet.
Efter Margaretas död uppblossade kriget mot
Holstein med ny häftighet. Den ena krigshären efter den
andra skickades mot det lilla hertigdömet, men lika
ofta blefvo de tillbakadrifna. Ja, herrskaren öfver trenne
riken förmådde icke en gång bemäktiga sig det hertigliga
slottet Gottorp. Slutligen vädjade Erik till romerske
kejsaren, som han besökte i Ofen, och erhöll en för sig
gynsam bemedling. Men holsteinska hertigarne nekade att
underkasta sig denna, och då Erik, efter sin hemkomst
från en vallfärd till Jerusalem, å nyo inbröt i Slesvig,
råkade ban i krig med de vendiska hansestäderna, som
fruktade för sin handelsfrihet i Norden. Med en flotta
af’ 240 skepp och 12,000 man landstigningstrupper,
anföllo hanseaterna Köpenhamn, som endast med
svårighet kunde räddas. Detta lyckades likväl mindre genom
Eriks klokhet än genom det kraftiga bistånd han hade
af sin kraftiga och högsinta gemål, drottning Filippa, en
qvinna i Margaretas anda. När kort derefter svenska
flottan, som blifvit kallad till hjelp, förliste i Sundet,
vårdade hon med ömhet de skeppsbrutne och beredde
dem den hjelp de behöfde. Så länge hon lefde och
bistod Erik med sina råd, gingo ock sakerna någorlunda
lyckligt; men hennes lefnad blef ej lång. Stadd på en
resa i Sverige, afled hon år 1430 i Vadstena kloster, der
hon, liksom Margareta låtit upptaga sig bland systrarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
