Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN STURE DEN YNGRE.
207
i Norge. Här utmärkte han sig för raskhet, mod och
kraft, men också för hårdhet och grymhet. Vid sitt
uppstigande på tronen nödgades han medgifva adeln åtskilliga
friheter, men begagnade dock hvarje tillfälle att stärka och
utvidga konungamakten. Sin ökade makt använde han
att förbättra böndernas och cle lägre klassernas ställning.
I vissa delar af Danmark, hade bönderne blifvit så
beroende af de rike jordegarne, att de voro så godt som
trälar. Genom särskilda författningar voro de för
lifstiden fästa vid det gods, på hvilket cle voro födde, och
såldes med detsamma som oskäliga djur. Dessa
maktmissbruk blefvo af Kristian förbjudna, hvarjemte han
tillrådde bönderne att, om deras herrar förforo med dem
mot lag och rätt, afflytta från godset. Han förbättrade
förpaktarnes ställning, arbetade tör, att folket skulle lära
sig trädgårdsskötsel, nitälskade för upplysningens spridande
bland menige man, förbjöd lärarne att på tör hårdt och
omenskligt sätt tukta skolbarnen, äfvensom clet för barnen
förnedrande försörjningssättet att genom sjungande
utanför andras dörrar tigga sitt bröd. Borgarne i städerna
ålades att låta sina barn läsa och skrifva samt att öfva
clem i något handtverk. Presterne plägade letva utom
sina stift och församlingar vid hofvet eller i städerna,
der de sysselsatte sig med belt andra saker än den,
som hörde till deras kall, under det deras sysslor sköttes
af vikarier. Detta ofog förbjöd konungen; men emedan
presternas okunnighet ej var mindre än deras lättja,
anbefalde han, att inga nya prester finge vigas, utan att
genom nödiga studier ha beredt sig för sitt embete.
Gent emot coelibatet befalde han presterne att gifta sig
hellre, än att lefva i osedlighet med sina frillor. 1 detta
så väl som i många andra hänseenden närmade han sig
lutherska kyrkoreformationens grundsatser samt trädde
i förbindelse med Luthers anhängare i Wittenberg. Det
faller af sig sjelf att så brådstörtade och genomgripande
reformer, skulle i hög grad oroa många sinnen. Han
såg sig också tvungen, då han hotades af yttre fiender,
att till någon del återtaga de påbud, han redan utfärdat.
Hvad soin blef af stort inflytande på hans
förbättrings-och omskapningsförsök var en bekantskap, som han gjorde
i Bergen med en ung och skön Holländska vid namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
