- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
229

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Återblick.

229

fullständiga vapen — blef frälseman och erhöll
frälserättighet för sig och sin gård. Frälset var således ej
från början ärftligt, ehuru, då det inom en slägt
upprätthölls af son efter fader, led efter led, det erhöll en viss
häfd, som öfvergick till arf. Inom det verldsliga frälset
var riddarevärdigheten den högsta och mest ärade
värdighet. Riddaren kallades herre, och hans hustru ensam
fick bära titeln fru, en utmärkelse, som högt
efter-sträfvades. Utom slcattefriheten, som låg i det verldsliga
fräl-sets natur, hade adelsmännen domsrätt öfver sina tjenare (den
s. k. gärdsrätten) och rätt att befästa sina gårdar äfvensom
de förnämsta adelsmännen hade tillträde till konungens råd.
För att äfven i det yttre skilja sig från mängden började
de adliga ätterna att i likhet med riddarne antaga särskilda
sköldemärken (det första adelsbref med sköldemärke skall
vara utfärdadt af Erik af Pommern), och att vid ingående
af giftermål strängt hålla sig inom frälseståndet.

Nedanom frälsemännen stodo skattebonderne, hvilkas
jord kallades skattejord. Mellan deras klass och
frälsemännens fans från början ingen skarp gränsskilnad,
öfvergångar dem emellan förekommo tidt och ofta, i det rikare
skattebönder blefvo frälsemän och fattigare frälsemän
åter blefvo skattebönder. Detta, att skatta för sin jord,
kallades att göra skatt och skuld som bonde, då utgörande
af russtjenst deremot kallades att frälsa sin jord (från skatt),
hvaraf synes, att såväl det ena som det andra ej var
någonting personligt, utan en tunga lagd på jorden. I bredd med
bönderne stodo bergsmännen, hvilka tillsammans med de
förra under dessa brydsamma tider vågade mången dust
för det kära fosterlandets och folkets frihet.

En särskild klass, som uppstod under medeltiden,
var köpstadsmännen, om hvilka vi förut talat. — Dessa
särskilda klasser, hvar och en med sina egna intressen,
bildade tillsammans svenska folket, hvars besutna
medlemmar från fordom egde en tör alla gemensam rättighet,
att vid beslut i frågor, som angingo bela riket, hafva ett
ord med i laget. Denna rättighet, som utöfvades på
tingen, förändrades med frälseståndets stigande inflytande
så, att herremännen med förbigående af allmogen, begynte
ensamme tillsammans med konungarne afgöra och besluta
öfver allmänna ärenden. Slutligen gick det så långt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free