- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
230

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

me delt iden.

att cle verldsliga herremännen med biskoparne genom
formliga herreförbund föreskrefvo sjelfva konungen lagar
och således samlade den egentliga makten i sin egen
hand. Så långt har Sveriges medeltidshistoria ett visst
, slägttycke med andra länders inom Europa under denna
tid; men skiljer sig från denna deri, att den role, som
på andra håll öfvertogs af det s. k. tredje ståndet
(borgerskapet i städerne) här utfördes af Sveriges fria och
frisinnade allmoge, hvilken, i stället att underkasta sig en
främmande konungs envåldsmakt, sjelf tillsatte en ny
inhemsk konung. Att denne sedan var stark nog att
tygla den makt, som tillsatte honom, — tillhör en följande
tids skildring. —

Konungen valdes ursprungligen af Svearne, och då
efter striderne mellan dem och Götarne, de förre blifvit
kristne, erkändes åter deras företrädesrätt vid
konungavalet. Vestgötalagen stadgade; "Svear ega konung att taga,
så äfven vräka". Enligt Uplandslagen skedde valet så
att de tre Folkländerne först skulle taga konung, derefter
skulle Uplands lagman honom till konung döma, och så
de öfriga landskapens lagmän valet bekräfta. De egde
"honom till krona och konungadöme förordna, till att land
råda och rike styra, lag styrka och frid hålla". Så var
konungen ock ’dömd till Upsala-öd’.

Den nyvalde egde att rida eriksgata, d. v. s. rida
omkring allt riket från Upsala genom Södermanland,
Östergötland, Småland, Vestergötland, Nerike och
Vestmanland tillbaka till Upsala. Vid hvarje landskaps gräns
mötte vissa ansedda af detta landskaps invånare, hvilka
förde honom till sitt ting, der ederna ömsesidigt svuros
af konung och menighet, och derpå ledsagade honom till
nästa landskaps gräns, der nya följeslagare mötte o. 8. v.
Då konungen så ridit rätt eriksgata, egde han af
erkebiskopen och dennes lydbiskopar i Upsala till kronan
vigas, d. v. s. krönas.

I en senare tid skedde den ändring, att konungen
skulle väljas och hyllas på Mora äng af samtlige
lagmännen samt tolf ’vittra och snälla’ män från hvarje
lagsaga. Äfven här skulle Uplandslagmännen rösta först,
ehuru valet berodde på de flesta rösterne. Med
stormännens stigande inflytande blef det de, som tillsatte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free