Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE TIDEN.
före man uppsagt Kristian tro och lydnad och
förtäljande Gustafs val till konung. Till Sveriges allmoge
skref Gustaf sjelf, förbigående den vanliga bekräftelsen
af de andliga och verldsliga herrarnes fri- och
rättigheter, men utlofvande, "att han med Guds hjelp ville
vara dem alla en gunstig, god och trogen herre och mot
Sveriges menige inbyggare sig så skicka i alla punkter,
som Sveriges lag och rätt innehåller, alla, fattige och
rike, vid samma lag hållande, att skulden med Guds
hjelp ej måtte finnas hos honom i någon måtto."
Af rikets befastade platser voro vid början af året
1523 Stockholm och Kalmar ännu ointagna. Finland
öfvergick innan årets slut till konung Gustaf; Kalmar
intogs i maj månad samma år och i Stockholm
förvärrades för hvarje dag de belägrades tillstånd. Lifsmedel
saknades, de främmande knektarne, ur stånd att
försvara staden mot fienden, företogo sig allt möjligt
öfverdåd och sjelfsvåld mot innevånarne; dessa åter flydde
hoptals dels till svenska lägret, dels till Klara kloster,
hvarifrån de återförpassades till stadens danska regering,
att utsättas för plågor och misshandling. Genom
Kristians flykt omintetgjordes det sista hoppet om bistånd
från Danmark; genom hungersnöden alstrades sjukdomar,
som bortryckte en stor del af besättningen, och slutligen
uppgafs den 21 juni 1523 Stockholms stad och slott till
konung Gustaf. Midsommaraftonen höll den unge
konungen sitt högtidliga intåg i en nästan folktom stad. På
Södermalm fans icke ett enda bebodt hus, på Norrmalm
voro nunnorna i Klara kloster de enda innevånarne, på
Helgeandsholmen funnos några sjuklingar i ett hospital,
på Riddarholmen några ^skröpliga munkar, och i sjelfva
staden stod hvartannat hus öde. Några veckor efter
sitt intåg utfärdade konung Gustaf en skrifvelse till
samtliga Sveriges köpstäder, att några goda borgare "utan
all försummelse" skulle flytta till Stockholm och der
bosätta sig till stadens upphjelpande, en förordning,
hvilken likväl icke hade kraftigare verkan än att den tolf
år derefter måste förnyas.
Sverige hade genom fritt val erhållit en inhemsk
konung, och Unionen var dermed bruten. Så ansågs
saken åtminstone här i landet. Men i Danmark betrak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
