Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
NYAKE TIDEN.
dera beseglat följande fördrag: "hvarken med konung
Kristian eller någon annan skulle konungen i Sverige
sluta fred eller fördrag utan Liibeckarnes vetskap och
vilja. Borgare från Lübeck och Danzig skulle i Sveriges
största handelsstäder på den tiden, Stockholm, Kalmar,
Söderköping och Aho och för öfrigt öfver hela riket, vara
frie från all tull och all annan tunga vid såväl in- som
utförsel; de skulle dertill ega rättighet att i de nämnda
städerna fritt och omedelbart köpslå med prelater, riddare
och frälsemän, denna handel dock inskränkt till guld,
silfver, perlor, ädla stenar, ringar och skarlakan. Ingen
svensk borgare skulle få handla på andra städer än
Lubeck och Danzig eller någon handel drifva utom
Öresund och Bält. Lübeckarne skulle ega rättighet att
berga, uppfiska och uppfiska låta sjödrift och vrak utan
annan afgift än daglön till arbetsfolket."- Hela svenska
handeln var således genom detta fördrag i Liibeckarnes
händer, och all täflan från Svenskarnes sida med dem
omöjliggjord, så mycket mera sora Lübeckarne i
fördraget äfven förbehållit sig rättighet att afyttra sina varor
till det pris, de sjelfve bestämde eller ock upplägga dem
till bättre lägenhet. Då härtill kom att Sverige vid
samma tid var nedsänkt i skuld hufvudsakligen till samma
Lübeckare, att stora summor åtgingo till Gotlandståget
och att under allt detta frälset i viss mån och de andlige
helt och hållet voro skattfria, må det ej förvåna, om
konung Gustaf fann oket olidligt. I början af året
1529 afsändes, för att komma till klarhet med
Lübeck och blifva qvitt dess fordringar, Gustafs svåger
Johan af Höja samt Gustafs tyske sekreterare Wolf
Geysler. Dessa sändebud stodo dock föga på Sveriges
bästa; Lübeckarne förde ett högt språk, och så
bestämdes stadens ursprungliga fordran till 114,000 mark, af
hvilka ännu 68,000 skulle återstå obetalda; de svenska
sändebuden afgåfvo härå en skuldförbindelse i svenska
konungens och rikets namn och utlofvade att af denna
summa årligen skulle afbetalas en f]erdedel i silfver och
andra varor, sora på Sveriges risk skulle till Lübeck
öfversändas. Dertill företedde Lübeckarne räkningar på
ytterligare 8,000 mark, hvilket allt blef af konung Gu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
