Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
NYARE TJDEN.
fruktan skulle återvända till Sverige. Men den olyckliga
qvinnan, som ej ville öfvergifva sina barn och ej kunde
öfvervinna sin fruktan för brödrens stränghet, vågade ej
taga dem med sig till Sverige, utan qvarstannade i
Reval, der hon efter kort tid insjuknade och dog 1537.
Hennes son i första giftet, den unge Peder Brahe,
sedermera grefve till Wisingsborg, friherre till Rydboholm
och Sveriges rikes drots, hemtades af Gustaf tillbaka
till Sverige. Han var sedan den ende fortplantaren af
Braheska slägten på manliga sidan.
Med stor både uppoffring och beredvillighet hade
Gustaf bistått sin svåger Kristian i Danmark i den nu
omtalade striden. Väl hade han deraf för egen del
skördat väsentliga fördelar, i det början var gjord att
tillintetgöra Lübecks herravälde i Östersjön; men han hade
också giltiga skäl att icke åtnöjas med Danmarks
beteende. Då Kristian vunnit sitt hufvudsyftemål, danska
tronen, afslöt han, utan att derom underrätta konungen
af Sverige, fred med Lübeekarne i Hamburg den 24
februari 1536. Enligt detta fördrag erkändes Kristian
för Danmarks och Norges konung. Lübeekarne erhöllo
Bornholm i förläning på femtio år och fingo sina
handelsrättigheter i Danmark och Norge bekräftade. Med skäl
vredgades Gustaf öfver detta fördrag och förehöll i skarpa
ordalag de till Stockholm sända danska rådsherrarne
Danmarks löftesbrott. "Sådan tack för sin redliga,
broderliga och naboeliga hjelp hade han icke förtjent, icke
heller väntat." Saken stod emellertid ej att hjelpa.
Men i Sverige fortforo Liibeckarnes stämplingar. Redan
1534 hade af dem en plan blifvit uppgjord att rödja Gustaf
ur vägen, ehuru utförandet kom att uppskjutas i tvenne år.
Det skulle sedermera verkställas så att Palmsöndagen
den 9 april 1536, då man visste, att konungen ämnade
öfvervara gudstjensten i Stockholms storkyrka, en krutfjerding
blifvit satt under konungens stol, för att spränga honom
i luften. Sammansvärjningen upptäcktes, och natten till
Palmsöndagen blefvo alla de sammansvurne, till det mesta
tyska borgare, men äfven några Svenskar, gripna. Gorius
Holst, en af Stockholms borgmästare, namnkunnig sedan
Kristian den andres dagar för sin fiendtlighet mot
svenska intresset, men af konung Gustaf tagen till nåder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
