- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
45

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONUNG GUSTAFS IN RF. STYRELSE.

45

en ny bana för sig öppnad till framtida förkofran i alla
riktningar. Det hade icke varit för stunden utan för
framtiden som Gustaf Wasa arbetade; "hans verksamhet,"
säger Geijer, "gäller för många åldrar."

Aten i hvad mån förmådde samtiden att fatta de stora
idéer, som arbetade i Gustaf Wasas själ? Detta folk,
hvarom konungen sjelf vittnar, att "det var styfsint, men
för storverk fallet," i hvad mån förmådde det finna sig
i de stora förändringarna och underkasta sig nya
förhållanden, hvilka ej så sällan syntes bära
egenmäktighetens prägel? Underkastelsen skedde visst ej
obetingadt, derom vittna de uppror, som Gustaf under sin
regering hade att bekämpa, — men på öfvertygelsen
väg — den enda som förde till målet, blef dock segern
till slut på hans sida; saken var den, att konung Gustaf
kände sitt folk och uti den konst, som Geijer kallar
konungakonst, — var han mästare. Sällan har väl
någon med större kraft och framgång användt
vältalighetens, ordets eller pennans makt för att leda massor
efter sin vilja.

Det var i synnerhet religionsförändringen, som en
tid väckte anstöt och missnöje hos allmogen.
Presterskapet var härvid ej heller villigt att lugna sinnena,
utan tvärtom att komma ondt åstad; det katolska genom
att underblåsa missnöjet, och det lutherska genom att
uppreta och förbittra medelst alltför brådstörtade
åtgärder, ett ovist nit och en stötande ofördragsamhet.
Det första af de mot Gustaf anstiftade upproren — det i
Dalarne 1525, var framkalladt genom stämplingar af den
utaf konungen sjelf utnämnde biskopen i Westerås Petrus
Jacobi eller Peder Sunnanväder. Förtörnad öfver
konungens tilltag att lägga skatt på presterskapet, skref han
till Dalarne upproriska bref, som konungens fogdar
uppsnappade och öfversände till konungen. Åtföljd af några
rådsherrar red Gustaf till \Yesterås, framlade brefven i
domkapitlet och begärde riksrådens dom öfver
Sunnanväder. Domen lydde på afsättning från biskopsembetet
och drabbade jemväl den nyss utnämnde erkebiskopen i
Upsala Mäster Knut, som mycket ifrigt tagit sin
embets-broder i försvar. Båda begåfvo sig nu upp till Dalarne, att
hos der varande lättrogna och lättrörda allmoge stämpla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/2/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free