Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN SA SO AI SVERIGES KONUNG.
gått latinskolan (universitetet) och fore sin vigning
till predikoembetet af biskopen pröfvas. Befunnes han
ej skicklig, uppsköts med invigningen; kallelse till
predikoembetet skulle utgå från församlingarna. Med
afseende på folkundervisningen bestämdes att hvar och en
skulle undervisas i katekesen, och att ingen fick gå till
skrift som ej kunde Fader Vår, budorden och trons
artiklar. Biskopstiteln blef åter igen upptagen, ehuru äfven
den af konung Gustaf införda titeln ordinarius i
kyrkoordningen förekommer.
De kyrkliga angelägenheterna voro det som under
hela Johans regeringstid mest sysselsatte honom. Johan
var en efter den tidens fordringar lärd herre. Han
talade latin, polska, ryska, italienska och engelska
språken samt förstod grekiska och franska. I
teologien hade han grundliga insigter, men hade under sin
fängelsetid alltför mycket fördjupat sig i den tidens
stridsskrifter, hvaraf följde ett vacklande i hans
fäderneärfda tro. Som man vet, tog Johan lätt intryck af sin
omgifning, hvarför hans gemåls katolska tänkesätt, under
fångenskapen på Gripsholm så lifligt inverkat på honom
att ban beslöt i Sverige åter införa katolicismen, eller
rättare att under former dem han sjef faststäldt, förmedla
den lutherska och katolska bekännelsen till ett slags
svensk statsreligion.
Upphofsmannen till den nya kyrkoordningen, den
vördnadsvärde erkebiskopen Laurentius Petri, afled i
oktober 1573. Efter honom lät Johan till erkebiskop utvälja
hans måg Laurentius Petri Gothus, en man alldeles efter
konungens sinne, eftergifven och vacklande, hvarföre han
ock före sin invigning underskrifva sjutton artiklar,
hvarigenom de katolska ceremonierna vid gudstjensten
återinfördes, klostren återstäldes, o. s. v. Ar 1575 invigdes
den nye erkebiskopen med gammal ståt. Biskopskåpan,
mössan och stafven kommo i och med denna ceremoni
åter i bruk, ehuru detta redan då väckte mycket
motstånd hos det lutherska presterskapet.
Genom drottningens inflytande inkommo hemligeu
i Sverige medlemmar af den af Ignatius Loyola, i
Spanien 1534 stiftade jesuiter orden eller Jesu sällskap.
Öfverallt i Europa förmärkas vid denna tid de ifri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
