Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGISMUNDS KRIGSTAG MOT HERTIGEN.
Upsalaprofessorer, Nicolaus Bothniensis, densamme som
torde ordet vid Upsala möte, samt Jakob Schinnerus.
Hela tåget som egentligen var utan all betydelse, fick efter
provianten i böndernas matsäckar benämningen "korftåget".
Stockholm förklarade sig för konungen och större delen
af Göta rike gick honom tillhanda, Deremot var Svea
land tor det mesta tillgitvet hertigen. Dalkarlarne ingingo
med gestrikar, helsingar och vestmanlänningar ett
förbund till hans försvar. De skickade bud till hertigen
och begärde blott af honom en anförare, helst den unge
herr Karl Karlsson. Denne, naturlig son af hertig Karl,
hade af Johan den tredje blifvit adlad med namnet
Gyllenhjelm och var till kraft, ihärdighet och mod lik
hertigen, men af ett mildare och ädlare sinne.
Från Kalmar hade konungen begifvit sig till
Stegeborg, der hertigen mötte honom med sin samlade
krigsstyrka, Just som Karl stod i begrepp att anfalla, fann
han sig med sin här plötsligen kringränd af Polackarne.
Anföraren för kungliga trupperna, liffländaren Farensbach,
red fram till konungen med en fiendes hufvud spetsadt
på sin lans och besvor honom att fullfölja de redan vunna
fördelarne. Men när Sigismund såg sina undersåters
blod rinna, veknade hans hjerta och han befalde att
striden skulle upphöra samt lät tillsäga hertigen att
draga sig tillbaka. Detta drag af ädelmod rörde för ett
ögonblick sjelfva hertig Karl, och han förklarade sig i
förstone villig att med hustru och barn lemna riket, om
enigheten derigenom kunde återställas. Men denna hans
eftergifvenhet varade icke länge. Med flottans
annalkande ökades hans anspråk, underhandlingarne brötos
och striden började på nytt. Sigismund hade från
Stegeborg tågat, till Linköping; hertigen följde efter, och i
närheten af staden, på ömse sidor om Stångån, stod det
afgörande Stångebro slag den 25 sept. 1598, i hvilket den
kungliga hären, af hertigen angripen, med ringa förlust
å hans sida, led ett fullkomligt nederlag. 2,000 man
lågo enligt hertigens egen uppgift på slagtältet, och
Sigismund var nära att blifva fången. Genast efter
slaget hade konungen och hertigen ett personligt samtal,
hvilket föranledde fördraget i Linköping af den 28
september, hvari bestämdes att vapnen å ömse sidor skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
