- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
151

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF ADOLFS UNGDOM.

151

Adolf "i alla för en konung- nödiga stycken"; af Skytte,
som var en man med romersk vältalighet, undervisades
han i latinet, historien och Sveriges lag, och af sina
föräldrar fostrades han tidigt till arbete, dygd och
mandom. — Vid fjorton års ålder fick han åtfölja sin moder
på en resa till södra orterna af riket, då han af fadern
erhöll dessa förmaningar: "var benägen mot dem som din
hjelp söka; om några sannfärdiga klagomål för dig
andra-gas, upptag och låt oss förnimma dem: så mycket dig
är till görandes, hjelp hvar och en till sin rätt och drif
det fliteligen hos våra ståthållare, fogdar och
befallningsmän, så sker dig med Guds hjelp lycka".

Till kamrat i sina studier hade Gustaf Adolf haft
sin kusin, hertig Johan af Östergötland, ehuru denne var
fem år äldre; begge hade åtnjutit, undervisning af samme
lärare. Johan hade af konung Karl blifvit med faderlig
kärlek omfattad, förmäldes, som redan är nämndt, med
hans dotter och insattes genom konungens testamente i
den vid hans död tillförordnade regeringen.

Den unge konungens första omsorg blef att värna
sitt fädernerikes sjelfständighet. Händelserna hade
nämligen utvecklat sig så, att frågan gälde ingenting mindre
än, huruvida Sverige skulle vara eller icke vara ett
sjelfständigt rike.

^g|Med ungdomens bela styrka, med friskt mod och
godt hopp grep Gustaf Adolf verket an. Han började
med att midt under krigets buller stifta frid mellan de
sedan forna oroliga tider ännu jäsande elementen i
samhället; af dessa stridiga viljor gjorde han ett folk, som
sedan oemotståndligt följde honom på alla hans vägar.
Adeln, af Karl den nionde så hårdt tuktad, var likväl
ännu mäktig nog att förelägga sin nye konung en s. k.
handfästning eller konungaförsäkran, som för hans makt
utstakade ganska trånga gränser. Utan långa
öfverläggningar underskref Gustaf Adolf både denna och de honom
kort. derefter förelagda adliga privilegierne, hvilka dock
några år derefter inskränktes. För honom betydde
sådant föga, det dröjde i alla fall icke länge innan
ban tagit makten af sina motståndare, ej genom stadgar
på papperet, ej genom våldets makt, men genom
sin andliga öfverlägsenhet och sin allt besegrande mild-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/2/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free