Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF ADOLFS TNRF. >TYRFLSF,.
157
den uppförde den svenska samhällsbygnaden, var Gustaf
Adolf. Genom honom erhöll svenska folket först en ordnad
representation, en förbättrad lagskipning, en ny
organisation af försvarsväsendet och en ordnad landtregering, på
samma gång som under hans tid grunden lades till den
förträffliga förvaltningsordning eller administration, hvilken
sedermera i 1634 års s. k. regeringsform vann sin
fulländning. Sverige erhöll dessutom under honom först ett
fullständigt universitet, undervisningsväsendet ordnades efter
grunder som blefvo gällande för en tid af två hundra
år, och åt handel och näringar skänktes nytt lif genom
konungens omsorger.
Genom riksdagsordningen af år 1617 bestämdes på
det noggrannaste icke blott om förhandlingarne och
öfver-läggningarne, utan — heter det — äfven "om det
ceremoniet som skulle följas vid 1’iksdagarnes öppnande och
afslutande".
Hvad som särskildt faller i ögonen vid denna tidens
riksdagar är deras korta varaktighet; de räckte några
dagar, högst tre à fyra veckor — och på dessa
riksmöten fattades likväl beslut, som långt in i kommande
tider bestämde .Sveriges och till ej ringa del Europas
öden.
Riddarhusordningen eller privilegierne för rikets råd,
ridderskap och adel, att i Stockholm upprätta ett
riddarhus, utfärdades år 1626 och bestämde hufvudsakligen
följande: ridderskapet skulle indelas i ätter, hvarje ätt
med sitt sköldemärke, hvilket allenast skulle brukas i
riksdagsbeslut och allmänna akters beseglande; ättcrne
skulle fördelas på trenne klasser, den första innefattande
grefvar och friherrar, den andra ättlingar af rikets
högsta embetsmän, enkannerligen riksråd, den tredje hela
det öfriga frälset. Frälset blef härigenom en afskild
samhällsklass, och första steget till adelns afsöndrande
kan således härmed först anses fullt uttaget. Någon
återgång från frälset till skattebondens vilkor, såsom förr
i lagen var bestämdt, fans numera icke. I öfrigt är det
af intresse att förnimma, hvad’ Gustaf Adolf åsyftade
med sjelfva riddarhusets inrättande. Det skulle ej blott
utgöra ridderskapets samlingsplats vid riksdagarne utan
der skulle ock hållas möten för detta stånd särskildt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
