- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
159

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF ADOLFS RIKSDAGSORDNING.

159

tades at’ de andra stånden och med varsamhet
behandlades at’ sjelfva öfverheten, så fans den dock, kunde ej
bestridas och blef äfven med tiden villigare erkänd.

Ehuru Gustaf Adolfs riksdagsordning icke innehåller
några närmare bestämmelser om riksdagens
sammansättning, ligger dock en antydan deraf i föreskriften om
sättet för riksdagskallelsen. Alla adelsmän, såvidt de
ej af sjukdom, ålder eller rikets tjenst hindrades, skulle
vara närvarande. Af presterskapet kallades biskopen i
hvarje stift jemte en ledamot af kapitlet och en prest
från hvarje härad; af borgerskapet borgmästaren och en
af rådet eller menigheten i hvarje stad; af bönderne en
eller två från hvarje härad.

I fråga om riksdagens makt och maktutöfning, äro
formerna äfven temligen obestämda. A ena sidan
inskränkes ständernas myndighet af den plägsed, som i
Il»17 års riksdagsordning angifves, att inga andra
öfverläggningsämnen förekomma än konungens framsättningar
(propositioner), och å den andra af konungens rätt att
jemka ständernas beslut eller "deraf taga det bäst är".
Likväl visar oss denna tidens historia hvad äfven
riksdagarne förmått. Trenne riksdagar hade inom ett halft
sekel störtat från tronen tvenne misshagliga konungar*)
och öfver en utaf dem uttalat en dödsdom. I öfrigt
var det ej ännu genom riksdagarne, som folkmakten
uttalade sig så uteslutande, att den ej äfven hade andra
vägar. De särskilda ståndsprivilegierne vitna härom, och
landskapens myndighet, som t. ex. under Gustaf AV asa
spelat en så stor rol, var ännu icke bortglömd. Då
riksdagarne ofta varade blott några dagar, då tillika den
trängande nöden ofta fordrade skyndsam hjelp och man
till följd at’ tröga förbindelser mellan rikets olika delar
mången gång ej kunde fördröja vigtiga ärendens
afgörande, till dess alla hunnit samlas till en allmän
riksdag, så afhjelptes saken derigenom, att ständerna
samlades landskapsvis, adel, prester, borgare och bönder,
liksom vid allmän riksdag. Ar 1616 under ryska kriget
höll konungen på en vecka en riksdag med Finnarne i
Helsingfors, begärande at’ dem en gärd till krigets
fortsättande. Finnarne beviljade gärden och utfärdade cn

’) Erik XIV och Sigismund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/2/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free