- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
162

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

NYAltE TETEN.

des ytterligare genom bristen på redbart mynt. De
flesta utlagor till kronan utgingo i naturapersedlar eller
i personliga åtaganden såsom körslor, dagsverken, skjuts,
gästning, m. m., högst litet i reda penningar. Att
i synnerhet i krigstid kronans affärsställning härigenom
betydligt försvårades, ligger i sakens natur. Gustaf
Adolf klagar sin nöd för sin moder, enkedrottningen,
men erhåller till tröst det svar, att man ej kunde på
samma gång föra krig och betala rikets skuld. Han
begär ock af henne låna penningar, men måste derför
ei’lägga diyg ränta och lemna pant. Ar 1624 erhöll
han af henne till låns 200,000 daler, mot en ränta at’
10 proc. och kronans inkomst af hela Nerike såsom pant.
För ett annat lån å 50,000 daler af samma höga person
måste ban erlägga 12 proc. Af kopparkompaniet
fordrades ej mindre än 20 proc. för ett lån på fyra år.

Det var under sådana förhållanden hvarken lätt eller
rådligt att låna penningar. Man måste tänka på andra
medel, och det, som låg närmast till hands och. om det ej
missbrukades, för riket innebar de minsta vådorna, var att
försälja eller, för att undvika försäljning, förpanta
kronogods till enskilda personer. Detta sätt att anskaffa
penningar blef också användt. Så öfverlemnades åt den i
svenska bergshandteringens häfder så märkvärdige
Holländaren Louis De Geer Finspong med dess län i
Östergötland; Salbergets, Nora, Lindes med flera bergslager
bortförpantades o. s. v. Framdeles förvandlades dessa
förpantningar till årliga arrenden; de förpantade
krono-godsen blefvo i den enskildes hand bättre skötta än då
de hörde omedelbart under kronan, så att det kan sägas
att denna medelbart fick tillbaka Jivad den omedelbart
förlorat; för öfrigt voro de försålda godsen jemförelsevis
få, och kronans förlust i det bela mindre än man
vanligen antagit. Adeln vann genom Gustaf Adolfs
förpantningar icke särdeles mycket, i det att blott de till
evärde-ligt frälse försålda godsen blefvo adelns uteslutande
tillhörighet, hvaremot de förpantade godsen och inkomscerne
till stor del tillföllo dels förmögna borgare och köpmän,
dels utlänningar, såsom Vilhelm De Hesche, Louis De
Geer, m. fi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/2/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free