Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 NYA HK TIDEN.
utmärkte dem framför andra staters krigare på den tiden.
Lägger man härtill den svenske soldatens tillgifvenhet
och beundran tör den store konungen, så har man till
en icke ringa del förklaringen öfver Grustaf Adolfs
ärofulla framgångar på stridens ocii segrarnes bana.
Ehuru lagar särskildt affattade för krigsfolket förut
icke voro okända i Sverige, kan man likväl säga att en
verklig lagstiftning i denna riktning först framträdde med
Gustaf Adolfs krigsartiklar af år 1021. Liksom
uttryckande konungens personliga sinnelag voro de på en gång
mönster af allvar och humanitet. Alla förbrytelser inom
hären skulle undersökas och dömas af krigsdomstolen,
som utgjordes af en öfver- och en underrätt. Ordförande i
den högre rätten var riksmarsken, den andre i ordningen
af de fem höga riksembetsmännen och högste mannen
inom krigsväsendet till lands.
De ständiga regementen som på denna tid funnos,
voro åtta-, deras nummerstyrka var ej fullt bestämd;
hvarje regemente bestod ömsom af åtta, ömsom af sexton,
till och <med tjugofyra kompanier; hvarje kompani om
150 man. Emellertid var fördelningen så stälcl att ett
regemente kunde uppbringas ända till o,000 man, hvilket
för de åtta nämnda regementena gör en truppstyrka
af 28,000 man. Till den stående armén kom sedan i
krigstid den värfvade styrkan, som var kanske lika stor
och bestod af skotska, nederländska, franska och tyska
knektar. Under tyska kriget uppgick Gustaf Adolfs
här, om man inräknar de många Tyskarne som stredo
i Svenskarnes leder, till ej mindre än 100,000 man.
Åklagare i den högre rätten enl. Gustaf Adolfs
krigsartiklar var gener a/pr ofossen; dock är detta ord ej att
fatta i den mening, det sedermera fick, ty prygelstraff
var ej tillåtet i Gustaf Adolfs härar. Straffen voro eljest
allvarsamma: lifsstraff, fängelse i jern med vatten och
bröd, gatulopp, penningböter eller förvisning ur lägret.
Befälet straffades med afsättning eller nedflyttning från
högre grad till en lägre. Den strängaste lydnad var
påbjuden mot befälet. Men ville någon af de betälhafvande
"bjuda något, som kunde komma konungen eller riket
till skada, då stånde krigsmannen honom ingen lydnad",
utan skulle den befallande "sjelf stånda ansvar tör det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
